Kommuner ska i fortsättningen ha vetorätt mot etableringen av nya friskolor. Det står klart efter regeringens sammanträde i dag, och det är Miljöpartiet som fått ge sig i frågan.
– MP har helt klart blivit överkörda av regeringens politik. Det som även är anmärkningsvärt är att man under hela dagen i dag fört fram nyheten om en gemensam kö för samtliga skolor och förtigit den nyhet som kan vara kritisk för partiet, säger SVT:s politiska reporter Love Benigh.
Under hela valrörelsen var skolan den viktigaste frågan och en av de mest infekterade frågorna var om kommuner ska ha rätt att bestämma om nya friskolor ska få etablera sig. Den vetorätten finns inte i dag, men nu vill regeringen införa den.
Det nya: Kommuner ska ges inflytande
I nya utredningsdirektivet skriver regeringen att man ska formulera hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor. Samtliga borgerliga partier är motståndare till förändringen.
Det kommunala vetot var en fråga och ett krav som tidigare drevs fram på socialdemokratiskt håll. Det är inte en fråga som Miljöpartiet tidigare hållit med om. Det här visar alltså på en tydlig skiljelinje mellan de bägge regeringspartierna.
Tidigare under onsdagen rapporterades det om att regeringen vill avskaffa friskolornas köer, och istället ha en gemensam kö för både kommunala skolor och friskolor.
Hur självklart var det för er att gå med på den här typen av skrivningen som står i utredningen, nämligen att kommunerna ska få ett avgörande inflytande?
– Det var självklart. Miljöpartiet har gjort en resa och kommit fram till att vi inte tycker att skolor ska drivas för att man ska göra vinst på dem. Man ska driva en skola om man har en idé om hur man driver den bästa skolan. De här reglerna innebär att kommunerna kan få ett avgörande inflytande när det handlar om skolor som drivs för att göra vinst, men att skolor som drivs av ickekommersiella aktörer ska ha samma regler som idag, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till SVT Nyheter.
”Mörkat beslut”
Ingenstans nämndes det att regeringen även vill ge kommunerna vetorätt om friskolornas etablering. Moderate partisekreteraren Tomas Tobé menar att det ”var en mörkläggning av regeringens impopulära politik”.
I tilläggsdirektivet till Skolkostnadsutredningen som regeringen beslutat om i dag står:
”Utredaren ska nu även utreda hur kommuner kan ges ett avgörande inflytade över nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte. Vidare ska utredare utreda alternativa regleringar som syftar till att säkerställa att antagningen av elever i fristående förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor sker enkligt gällande regelverk.”
Varför valde ni att bara presentera en del av tilläggsdirektiven idag och inte helheten där faktiskt skrivelsen om ett kommunalt avgörande inflytande faktiskt stod med?
– Vi berättade idag om vad som var nyheten i det här direktivet, nämligen att vi tar fram en gemensam kö för alla skolor, så att man får ett lättöverskådligt system där alla får välja skola. Däremot innehåller tilläggsdirektiven sådant som tidigare varit känt sedan presskonferensen den 6 oktober, säger Gustav Fridolin.
Varför ska regeringskansliet avgöra vad som är nyheter?
– Självklart har jag inget emot att prata om varför detta är bra regler i alla olika delar. Aftonbladet skrev i morse om tilläggsdirektiven och jag har fått frågor om det och svarat på dem, säger Gustav Fridolin.
Hur lyckat tycker du att det var att ni inte gick ut med hela direktivet i samband med att du lät dig intervjuas?
– Självklart skulle alla som ville få ta del av direktiven och det hoppas jag att alla får, säger Gustav Fridolin.