Tapio Salonen, professor i socialt arbete, säger att den markanta ökningen är baksidan av 2000-talets arbetslinje.

Allt fler i den här utsatta gruppen svenskar har en låg ekonomisk standard, vilket innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till dess försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen. År 2012 låg medianvärdet på 213 700 kronor.

– Detta är nära på en direkt effekt av den politik som förts i Sverige under hela 2000-talet, då vi har premierat de som har jobb och misskrediterat de som saknar arbete, säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Högskola.

Stor ökning

Mellan 2004 och 2012 hade andelen fattiga i gruppen nästan tredubblats från 10,3 procent till 30,2 procent.

– Det är här man kan säga att inkomstfattigdomen i den vuxna, arbetsföra befolkningen slår igenom på ett historiskt och dramatiskt sätt för den här gruppen som står vid sidan om, säger Salonen.

En ljuspunkt är att antalet arbetslösa, sjuka och pensionärer minskade under samma period, från 784.411 personer 2004 till 532.334 år 2012. Den betydligt högre andelen fattiga innebar dock att dessa likväl nästan hade fördubblats 2012.

– Det är ett resultat framför allt av att de offentliga ekonomiska skydden när man är arbetslös, sjuk eller i åtgärder har förändrats så till den grad att allt fler faller under den här relativa fattigdomsgränsen.

Arbetslinjen

Tapio Salonen gör tolkningen att det är ett medvetet politiskt val, såväl av alliansregeringen som av dess föregångare, och ser det som baksidan av den form av arbetslinje som bedrivs.

– Vi har ju underlättat ekonomiskt på olika sätt för arbetande, genom jobbskatteavdrag och annat, medan vi har skärpt regler och över tid har minskat de ersättningsnivåer och belopp som ges när man står vid sidan om lönearbete, säger han.

Kategorin i SCB:s statistik innefattar personer mellan 20 och 64 år vars summerade inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd utgör mer än hälften av den sammanräknade förvärvsinkomsten.