Under årets första halvår var 162 personer under 18 år häktade för allvarlig brottslighet. Motsvarande siffra för samma period 2022 var 87 personer.

Detta tyder på en oroande utveckling enligt Carin Götblad, polismästare på Nationella operativa avdelningen, NOA.

– Ingen kan väl säga att det inte är en dyster bild. Det är en liten grupp, men vi ser inte att den minskar, säger hon.

Många häktade har en bakgrund på HVB-hem

Det många av de häktade barnen har gemensamt är att de tidigare har varit placerade på HVB-hem.

Två exempel från senare tid:

• Nyligen häktades en 15-årig flicka, misstänkt för brott mot lagen om explosiva varor, efter att handgranater hade hittats. Flickan har sedan ung ålder varit placerad på bland annat HVB-hem. I en utredning från 2021 beskrivs flickans beteende som allt mer destruktivt, att hon regelbundet utsätter sig för risker genom att avvika från boendet och umgås med kriminella.

• Efter en skjutning i somras häktades en 16-årig pojke misstänkt för bland annat mordförsök. Även han hade varit placerad på ett HVB-hem. I en utredning från förra året framgår att det finns ” akut risk för brottslig verksamhet”.

”Smittorisk”

När socialtjänsten bedömer att ett barn behöver omhändertas kan de placeras på ett HVB-hem som en skyddsåtgärd. Men där finns istället en risk att de dras in i brottslighet.

– Om barn som har mindre svårigheter placeras tillsammans med exempelvis sådana som har en grov kriminalitet så finns det stor risk att de barnen med mindre problematik påverkas. Vi kallar det smittorisk, säger Åsa Furén-Thulin, socialtjäntschef på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

För polisen är denna utveckling en stor utmaning, enligt Carin Götblad:

– Vi måste få information från socialtjänsten och där ingår boendena, för att vi ska kunna hjälpa till att hejda att de blir rekryterade till mer brottslighet.