För tio år sedan, under hela året 2005, kom knappt 400 ensamkommande barn till Sverige. År 2014 kom drygt 7.000. Till och med september i år hade över 14.000 anlänt, och nu, bara under den senaste veckan, kom 2.300. Ingen har kunnat förutse denna dramatiska utveckling. Det är också en utveckling som får dramatiska konsekvenser för statens finanser.

Fördubbling

I somras gjorde Migrationsverket en prognos där de förväntade utgifterna för ensamkommande barn skulle uppgå till 12,6 miljarder under nästa år. I den senaste prognosen från förra veckan skrevs denna siffra upp till 27,6 miljarder. Det är alltså mer än en fördubbling, och den kommer att utgöra 46 procent av den uppskattade totala utgiften för migrationen under nästa år på 60,2 miljarder. Härefter väntas utgifterna för ensamkommande att ligga kring 30 miljarder under varje år fram till och med år 2019.

Boendekostnader ses över

Från regeringens sida har finansminister Magdalena Andersson sagt att man nu ser över hur de kraftigt ökade utgifterna för migrationen ska hanteras. Vad gäller utgifterna för att ta hand om de ensamkommande jobbar regeringen på att framför allt boendekostnaderna ska ses över. Idag är det hårda krav på ensamkommandes boenden, där krav finns på ett så kallat HVB-hem, om man inte hittar ett familjehem, till exempel. Tanken är att en ny boendeform ska inrättas, ett nytt slags gruppboende. Med denna åtgärd är förhoppningen att utgiften för själva boendet i bästa fall halveras där det är möjligt.

Osäker beräkning

Men, denna prognos är ytterst osäker. Den bygger bland annat på ett antagande om att antalet ensamkommande faller tillbaka ganska kraftigt från dagens nivåer. Nästa år beräknas antalet ensamkommande vara nere på totalt 24.000 för att åren därefter falla ner ytterligare. Det kan vara svårt att tro att det slår in. Det mesta talar dessutom för att årets prognos på 33.000 kommer att passeras med råge.