De stora hoten mot vår tillvaro har blivit fler på sistone. I år har pandemin och klimatkrisen följts av krig i Europa, extrem inflation och ökat dödligt skjutvåld.

Sedan i våras har andelen svenskar som ser mörkt på framtiden ökat. Men trots kriget i Ukraina och det spända säkerhetspolitiska läget hade svenskarna ändå länge en övervägande ljus syn på framtiden.

Men strax före valet vände det i Sifo Kantar Publics orosbarometer.

”Oro för cyberattacker”

Den första veckan i oktober svarade mer än hälften av svenskarna, 51 procent, att de ser mörkt, eller mycket mörkt, på framtiden.

– Vi tror att det beror på ett antal olika orsaker, både ekonomiska och säkerhetspolitiska. Man är inte orolig för att Sverige ska dras in i ett direkt krig, men det finns en oro för cyberattacker och den typen av hemliga angrepp som kan påverka samhället negativt, säger Sifo Kantar Publics opinionschef Toivo Sjörén.

Förra veckan uppgav sju av tio svenskar i företagets mätningar att de är oroliga för de konsekvenser som kriget i Ukraina kan få för det svenska samhället.

Lika många kände oro för att många svenska företag ska få allvarliga problem. Sex av tio svenskar oroade sig för att arbetslösheten i samhället ska öka och två av tre kände oro för att de egna hushållsutgifterna ska öka.

Rekordpessimistiska

Det pressade ekonomiska läget syns även i Konjunkturinstitutet barometer för september. Hushållens förväntningar på den egna, och på den svenska ekonomin de kommande tolv månaderna var rekordpessimistiska.

Varför är det viktigt att veta om folk är oroliga eller inte?

– Om folk är oroliga måste man kunna möta oron. Vi vet ju att vi utsätts för psykologisk påverkan utifrån, både genom sociala medier och vanliga medier, och då är det viktigt att ta reda på vad människor upplever och känner just nu, säger Toivo Sjörén.