I de flesta fall får en person som avtjänar fängelsestraff i Sverige villkorlig frigivning efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet. I vissa situationer kan dock Kriminalvården välja att skjuta upp den villkorliga frigivningen, till exempel om personen har misskött sig allvarligt under sin tid i fängelse.

– En bedömning görs om man kan skjuta upp den eller ej. Det finns vissa kriterier och de är väldigt högt ställda, säger Christina Thingwall, expert på frivårdsfrågor inom Kriminalvården.

Enhetschefen: Vi kan inte dubbelbestraffa

Nytorgsmannen har under sin fängelsetid polisanmälts för att ha dödshotat en kriminalvårdare, men det räknas inte in som misskötsel, enligt Lisa Gezelius, enhetschef på kriminalvården. Hon ansvarade för beslutet att hans villkorliga frigivning inte skulle skjutas upp.

– Ett mordhot är en brottslig handling. Och om man begår allvarliga nya brott i fängelse ska de polisanmälas av Kriminalvården. Då blir det en fråga för polisen att hantera, säger hon.

Så ett sådant påhopp är inte misskötsel?

– Om man har polisanmält en situation ska polisen utreda brottet. I vissa fall kan man bli lagförd och få en ny dom för det nya brottet, och då ses det som dubbelbestraffning om Kriminalvården också skulle skjuta upp den villkorliga frigivningen. Så det hanteras i två olika led, säger Lisa Gezelius.

Av beslutet, som SVT tagit del av, framgår dock att förundersökningen om det polisanmälda hotet har lagts ned på grund av att brott inte kunnat styrkas, och att denna misskötsamhet därför har legat till grund för bedömningen om att eventuellt skjuta upp den villkorliga frigivningen. Men Kriminalvården bedömde ändå inte att det fanns särskilda skäl att skjuta upp frigivningen.

Kriminalvårdens beslut att inte stoppa Nytorgsmannens villkorliga frigivning kritiseras nu när det finns uppgifter att han gripits för ytterligare en våldtäkt.

Christina Thingwall bemöter kritiken i klippet ovan.