Kriminalvården har under fredagen redovisat en ny kapacitetsrapport för 2024-2033, som har lämnats till regeringen.

Utifrån rapporten, som tar hänsyn till Tidöavtalet, planerar myndigheten för en utbyggnad som uppges innebära tre gånger så många platser i anstalter och häkten – från 9 000 till 27 000 platser om tio år – samt en fördubbling av antalet medarbetare jämfört med i dag.

– Den här innebär en plats- och personalökning som saknar motstycke i svensk kriminalvårdshistoria, säger Susanne Wedin, direktör för avdelningen för häkte, anstalt och frivård, i ett pressmeddelande.

Många av förslagen i avtalet är fortfarande under utredning och därför handlar det om grova skattningar av platsbehovet, säger Wedin. Kriminalvården konstaterar också att den kraftiga utbyggnaden kommer att vara utmanande att genomföra. Rekryteringsbegränsningar och långa byggtider sätter de yttre ramarna för tillväxten.

”Nuvarande arbetssätt kommer utmanas”

Anstalts- och häktesverksamheten bedöms kunna öka med runt 15 000 årsarbetskrafter, en dubblering jämfört med i dag. Samtidigt konstaterar man att bemanningstätheten måste minska, med i genomsnitt 30 procent.

– Våra nuvarande arbetssätt kommer att utmanas och behöva utvecklas. Men vi måste fortsatt arbeta för att upprätthålla säkerheten, fortsätta arbeta för en bra arbetsmiljö och fortsätta arbeta för att förebygga återfall i brott, säger Susanne Wedin.

Kriminalvården räknar också med en kraftfull utbyggnad av frivården och den nationella transportenheten, NTE.

Den beräknade utbyggnaden kräver kraftigt ökade anslagsbehov, från drygt 18 miljarder kronor 2024 upp till drygt 40 miljarder kronor 2033.

Kapacitetsrapporten omfattar även den påverkan som Tidöavtalets reformer kommer att få på Kriminalvårdens verksamhet. Dess effekter uppges vara svårbedömda.