”Aldrig mera krypto”, kanske var en och annan småsparares nyårslöfte efter att kryptovalutor rasade hejdlöst i höstas. Den första och största kryptovalutan, Bitcoin, hade då fallit 75 procent på bara ett par månader. Finansprofiler som Christer Gardell, som länge varnat för att krypto ”är ett spekulativt nonsens”, kunde bekräfta sin tes.

För 400 år sedan gjorde tulpanen segertåg i Europa. Den då trendiga nymodigheten blev på 1630-talet föremål för finanshistoriens första dokumenterade spekulationsbubbla. På toppen av ”tulpanlöksmanin” handlades de mest hajpade lökarna för summor som kunde köpa ett finare hus i Amsterdam.

Tidlöst fenomen

Kryptovalutor är i skeptikernas ögon digitala tulpanlökar: till skillnad från vanliga pengar backas de inte upp av någonting, de är inte stabila i värde, och går inte att handla med. De har bara ett värde så länge som det finns en större idiot än du som står på kö för att köpa din lök ännu dyrare, för att inte missa tåget. “Fear of missing out”, är ett tidlöst fenomen.

Än så länge är rollen som betalmedel högst begränsad för kryptovalutor. Men det behöver inte betyda att det ska vara så för evigt. Och om kryptovalutor skulle anammas på bred front, skulle fluktuationerna i de största valutorna troligen minska och antalet handlare som tar emot det som betalning öka. 

Så fundamentalt handlar det om att utvärdera det första argumentet mot krypto: vad finns det egentligen för underliggande värde?

Statens roll

En aktie är en andel i ett företag som brukar generera vinst. Det finns fabriker, patent och varumärken som kan säljas, pengarna kan delas ut till aktieägarna. Det går att räkna på vad det borde vara värt.

Men att äga svenska kronor, vad får man för underliggande värde som säkerhet då? Den svenska statens rätt att beskatta sina medborgare i sin egen valuta. Därför kommer det alltid finnas en efterfrågan på statens pengar. Det är ett stabilt golv för priset på kronor. 

Men, allt beror på hur staten sköter sig ekonomiskt. Om den för att täcka hål i statsbudgeten låter sedelpressarna gå varma så kommer det ut för mycket pengar i ekonomin och då får vi det som vi åter lärt oss hata: inflation. Pengarna behåller inte sitt värde.

Mot bakgrund av att du blivit nästan 10 procent fattigare senaste året på grund av inflation, är du förlåten om du inte är helt övertygad om att svenska kronor är så värdebeständiga de heller.

Framtiden

Allt handlar om förtroende. Pengar är det vi tror på. Punkt. Tror vi att svenska staten inte kommer köra statsfinanserna i botten och Riksbanken kommer bekämpa inflationen till vilket pris som helst, då tror vi på kronan.

Tror vi att Bitcoin, genom att det är anti-inflationistiskt till sin konstruktion (det kan skapas maximalt 21 miljoner bitcoins), är en bättre garant för att behålla värde och att allt fler därför kommer vilja äga det, då tror vi på Bitcoin.

På kort sikt är det omöjligt att säga om krypto kommer fortsätta stiga eller rasa igen. På lång sikt skulle jag satsa ett par tulpanlökar på att krypto är en banbrytande teknologi för digitala pengar som kommer förändra delar av finanssystemet i grunden.

Om det sen är Bitcoin, en framtida Apple-coin eller en E-krona som vinner slaget om vårt förtroende återstår att se. Kanske alla samtidigt?