Får regeringen sin vilja igenom så höjs minimistraffet för överlåtelser av små mängder narkotika till sex månaders fängelse den 1 juli. Samtidigt kriminaliseras försök till ringa narkotikabrott.

Förslagen är i linje med en lång svensk tradition av hårda tag mot drogerna. De är också, enligt Liberalernas riksdagsledamot Anna Starbrink, ett uttryck för en förlegad politik och ytterligare ett steg i fel riktning.

Hennes eget parti ingår i regeringen, men förespråkar i själva verket en helt annan narkotikapolitik, betonar hon. Där ingår en satsning på brukarrum där missbrukare kan ta sina droger under överinseende av vårdpersonal. Liksom att utreda effekterna av den svenska narkotikalagstiftningen och specifikt kriminaliseringen av det egna bruket.

– Sveriges riksdag har i dag en väldigt repressiv hållning och det är bara att konstatera att det i dagsläget inte finns någon politisk majoritet för vår linje. I politiken får man ge och ta, och vi får leva med det. Men vi fortsätter arbetet. Vi behöver bygga svensk narkotikapolitik på fakta och vetenskap.

”Vård och värdighet”

Anna Starbrink har de senaste åren hört till fåtalet politiker som aktivt drivit på för en omläggning av svensk narkotikapolitik.

– Det är så många som far illa och vi har en förhållandevis hög narkotikarelaterad dödlighet i Sverige. Jag tycker att det är dags att vi går från straff och stigma till vård och värdighet, säger hon.

Regeringskollegorna M och KD stänger dörren för en liberalare narkotikapolitik. Socialminister Jakob Forssmed (KD) slog nyligen fast i SVT:s Agenda att regeringen, i likhet med den förra, inte vill utreda kriminaliseringen av det egna bruket.

Dörren ser väldigt stängd ut. Hur ska ni vinna över era samarbetspartiet?

– Med goda argument. Ibland tar det flera decennier, men till slut lyckas man. Man får helt enkelt inte ge upp. Ta Natofrågan – för tjugo år sedan var det bara Liberalerna, i dag är det en självklarhet för flera partier.