I Agendas reportage sade en universitetslektor att bara en minoritet av lärarstudenterna kan stava. Programledare Anna Hedenmo började med att fråga Jan Björklund: Vad får vi för skola med sådana lärare?
– Det är den skolan vi har. Sjunkande resultat. Så här har det varit i 30 år, sedan början av 90–talet. Det var ännu lättare komma in på lärarutbildningen för några år sedan. Sedan kommunaliseringen. När skolan var statlig var det högt söktryck till lärarutbildningarna. Det skedde ett stort skifte i början av 90–talet. Sedan dess har det varit ett väldigt svagt söktryck. De sista åren har det gått upp, sade Björklund.
Men än ökar inte antalet som verkligen börjar utbildningen?
– Fler som söker gör ändå att man kan ta de bästa av dem. Det är ett positivt tecken.
Det är ändå lätt att komma in på de flesta lärarutbildningar. Vad ska man göra åt det, Åsa Romson?
– Det är en katastrof, ett strukturellt problem. Lärarna har inte tid att vara lärare och lönerna har inte hängt med. Det är inte en lön i paritet med deras utbildning. Vi vill ge de generella lönerna en höjning och säkerställa att lärarna får vara lärare. Nu har man tagit bort 12.000 tjänster från skolan vilket gör att läraren måste vara allkonstnär, sade Romson.
Björklund: Lönerna huvudproblemet
Medan Jan Björklund hävdade att lärartätheten är högre i dag än 2006 när alliansen kom till makten.
– Jag håller med om att vi har ett katastrofalt läge i svensk skola och det finns många problem. Nu skär vi ner på byråkratin som de rödgröna införde. Men huvudproblemet är lönerna, sade han.
Vad tycker du om Miljöpartiets förslag att höja lönerna för alla?
– Det är helt otillräckligt. Miljöpartiet vill lägga på 1,7 miljarder, det blir 400 kr per lärare, det är ingenting. Vi har höjt lärarlönerna med åtta miljarder de senaste två åren. Och de skickligaste får dessutom 5.000 kr mer i månaden. Det är bakgrunden till att vi nu har fler sökande. Men vi är långtifrån färdiga.
– Jan Björklund är fantastisk på att skylla ifrån sig. Du har varit utbildningsminister hur många år som helst utan att det är ditt problem att skolan ser ut som den gör. Och framför allt att läraryrket är så lågt skattat i dag, sade Åsa Romson och undrade varför riksdagen inte kan prioritera att lägga pengar på skolan.
Romson: Ni har prioriterat skattesänkningar
– Det har ni inte gjort. I åtta budgetar i rad har ni prioriterat skattesänkningar framför att ge mer pengar till skolan. Både för att ge lärarna tid att vara lärare och till generella lönelyft, sade hon.
Jan Björklund påpekade att regeringen inte bestämmer lärarnas löner, utan kommunerna.
Åsa Romson, ni vill höja skatten så att alla lärare får höjd lön – med hur mycket?
– Skatten är på inkomster över 40 000. Där vi vill ha tre procent i så kallad skolskatt. Det är ungefär fem miljarder.
Men hur mycket stiger lönerna?
– Det är inte staten som sätter löner och inte kommunerna heller utan det görs i förhandling på arbetsmarknaden. Det är 400 kronor mer än i Björklunds politik.
– Jag tror de flesta lärare råflabbar när de hör att 400 kronor ska vända utvecklingen, sade Björklund och tillade att i grunden ”är det arbetsgivarna som inte har grejat det här”.
Se hela debatten här ovan.