– Vi står inför en krissituation, säger överläkare Maria Starkhammar på Södersjukhuset.

Luftvägssjukdomarna KOL och astma är allvarliga tillstånd som orsakar ökad känslighet i luftvägarna. Omkring 500.000 svenskar beräknas lida av KOL, och omkring en miljon av astma. Det är komplexa tillstånd – astma hänger ofta ihop med någon typ av allergi, vilket uppemot var fjärde svensk tros lida av i någon utsträckning.

Både astma och KOL är underdiagnostiserade sjukdomar – mörkertalen är stora. Och många drabbade blir inte tillräckligt utredda och behandlade.

I dag släpps Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för astma- och KOL-vården. De innebär tydligare behandlingsrekommendationer så att den här mycket stora patientgruppen ska få mer, och bättre, vård.

Många specialister nära pension

Det här är en satsning som ställer högre krav på vården. På kort sikt kommer betyda ökade kostnader, och man kommer att behöva rekrytera personal. Samtidigt råder det akut brist på allergologer, de specialistläkare som behandlar astma och allergi.

En kartläggning som gjorts av läkare inom Svensk specialistförening för allergisjukdomar, SSA (en förening inom Läkarförbundet), visar att det i Sverige i dag bara finns 73 ordinarie vuxenallergologer, som tar emot patienter. Och av dem är drygt en tredjedel 60 år eller äldre och kommer alltså att gå i pension inom några år.

– Jag är djupt oroad. Antalet allergologer har successivt minskat i och med att pensionsavgångarna under åren har varit större än antalet läkare som utbildats inom den här specialiteten, säger Maria Starkhammar, överläkare inom allergologi vid Södersjukhuset i Stockholm.

”Väldigt viktigt”

Att få träffa en allergolog kan vara avgörande för patienter som har allvarlig, eller svårdiagnostiserad astma, eftersom astman ofta samverkar med allergi.

– Om man tror sig ha astma så ska man absolut förvänta sig att bli adekvat utredd med allergitest och lungfunktionsmätning, så kallad spirometri. Det är väldigt viktigt, säger Maria Starkhammar.

Flera landsting saknar helt allergologer. Och i Stockholm är majoriteten av de 21 verksamma allergologerna 60 år eller äldre. Och eftersom det just nu bara är 13 allergologläkare som är under utbildning så riskerar antalet allergologer att minska ännu mer de närmsta åren.

– Vi står inför en krissituation, och jag är rädd att vi ska hamna i ett läge då vi inte kommer att kunna erbjuda specialistvård till alla som behöver det, säger Maria Starkhammar.

”Välkomnar nya riktlinjer”

På astma- och allergiförbundet gläds man åt de nya nationella riktlinjerna, men oroas samtidigt över bristen på allergologer och hur det påverkar vårdkedjan.

– Vi välkomnar de nya riktlinjerna, men allt hänger på om, och hur, de implementeras i de olika landstingen och verksamheterna. Det här ställer hårda krav på vården, konstaterar Maritha Sedvallsson, förbundsordförande.

Förbundet hoppas att astma- och allergivården i framtiden i större utsträckning kommer att samlas i specialistcentra, där patienter kan erbjudas specialiserad vård av flera olika yrkesgrupper.

Man hoppas också på att de nya nationella riktlinjerna ska ges ut i en patientversion – ”Det här har du rätt till som patient” – för att det ska bli enklare för patienterna att ställa krav på vården.