SVT Nyheters avslöjande av Stockholmlandstingets avtal med företaget Onemed väckte starka reaktioner. Genom att bolaget bytte plats mellan olika produkter på sin prislista – bland annat specialbeställda strumpor för 6.000 kronor paret – har kostnaden blivit flera gånger högre än beräknat.

Bara under det första året kostade avtalet nästan lika mycket som man i upphandlingen beräknat att det skulle kosta för hela femårsperioden: en halv miljard.

Onemed hävdade att man följt avtalet och att landstinget missförstått sina egna beräkningar. Landstinget menade att bolaget bröt mot avtalet men samma dag som avtalet avslöjades av SVT presenterade parterna ett ”avslutsavtal”: avtalstiden kortas med två år till 2018, men landstinget accepterar också årliga kostnader på upp till 450 miljoner – att jämföra med de kalkylerade dryga 100 miljonerna per år.

Dröjde ett år

Trots att förvaltningen tidigt såg att kostnaderna ökade starkt i relation till de förväntade, så dröjde det ett år innan man larmade landstingets politiska ledning genom landstingsrådet Anna Starbrink (L). Då hade SVT Nyheter och andra medier redan börjat ställa frågor om ärendet.

Barbro Naroskyin säger att inte heller hon fick information förrän i början av sommaren (och då informerade Starbrink) och att denna tidsutdräkt nu ska utredas i den ”händelseanalys” som Naroskyin beställt.

Vad hände då under den ett år långa ”dialogen” mellan Onemed och landstinget?

SVT Nyheter har tagit del av ett stort antal mejl mellan landstinget och Onemed och deras respektive juridiska ombud, som visar att bolaget drev på för att nå en lösning i samförstånd, och under sommaren föreslog de grundläggande punkterna i det som så småningom skulle bli ”avslutsavtalet”.

Bolaget satte också själva beteckningen på avtalet. Mejlen visar att landstinget föreslog titeln ”Överenskommelse om förtida upphörande” men Onemed vill att det i stället ska heta ”Avslutsavtal” för att ”betona det framåtblickande som detta avtal innebär (d.v.s. möjliggöra en förnyad konkurrensutsättning) snarare än att det ges ett fokus som betonar tillbakablickande diskussioner”.

Förberedde stämning

Sjukvårdsdirektör Barbro Naroskyin förnekar dock att Onemed skulle ha fått diktera överenskommelsen. Även om de avgörande punkterna formulerats i ett brev från Onemeds jurister så har båda parter deltagit i utformningen, säger hon.

– Det fördes en dialog hela tiden. Jag satt med på mötena, säger hon.

Däremot bekräftar hon att landstinget länge förberedde en stämningsansökan mot Onemed, men till slut kastade den i papperskorgen till förmån för den gemensamma uppgörelsen.

– Det var en samlad bedömning, säger Naroskyin som inte vill utveckla detta närmare.

Hon säger att förklaringen kommer att utvecklas i ”händelseanalysen”, som enligt Naroskyin ska analysera hela händelseförloppet kring avtalet ”från A till Ö”, och bland annat besvara frågan om vem som bär ansvaret för den uppkomna situationen.

Inga nya krav

Samtidigt kommer analysen inte att kunna resultera i några nya krav på Onemed. I avslutsavtalet har landstinget nämligen förbundit sig att inte ställa några ytterligare krav för det som varit, och man kommer alltså inte att kunna kräva några pengar från Onemed även om händelseanalysen skulle komma fram till att bolaget gjort fel.

Hade det inte varit bra att invänta analysen innan ni gjorde upp med bolaget?

– Jag förstår hur du menar men nu gjorde vi inte det, säger Barbro Naroskyin.

Mejlen från Onemeds juridiska ombud visar att bolaget månar om att man tillsammans med landstinget ska undvika ”negativ publicitet” kring avslutsavtalet. Man vill också se en gemensam kommunikationshantering kring hur avtalet ska presenteras, något landstinget dock avvisar.

”Positiva erfarenheter”

Däremot lovar landstinget i själva avtalet att ställa upp som referens åt Onemed i kommande upphandlingar – och att då framhålla de ”positiva erfarenheterna” av samarbetet.

– Det finns positiva erfarenheter av samarbetet, säger Barbro Naroskyin och menar då att man inte haft något att invända mot Onemeds produkter eller tjänster.

Onemed vill inte ställa upp på någon intervju för SVT, men uppger att man inte anser sig ha lurat landstinget utan tvärtom gjort en korrekt tolkning av avtalet. Enligt Onemed baseras landstingets uppfattning på en missuppfattning där man blandat ihop sin egen bedömningsmodell för olika anbud i upphandlingen, med en förväntan om framtida kostnader. ​

Onemed uppger för SVT att man påpekade brister i landstingets utvärderingsmodell i samband med upphandlingen, men påpekar också att ”det är upphandlande myndigheters ansvar, inte anbudsgivarens, att säkerställa att förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller är rättvisande”.

Synpunkter på sekretess

SVT har begärt ut ett stort antal mejl kring det kritiserade samarbetet mellan Stockholms läns landsting och företaget Onemed. Av de mejl vi fått ut är bitvis stora delar maskade, framför allt från parternas kommunikation med varandra, direkt eller via advokater.

Det visar sig också att landstinget i fyra fall låtit Onemed komma med synpunkter på vilka uppgifter i handlingarna som ska sekretessbeläggas innan de lämnas ut.

Enligt chefsjurist Helene Molander görs detta i det fall en avtalspart uttryckt tydliga krav om sekretess – vilket Onemed gjort upprepade gånger under det gångna året. Landstinget har dock enligt Molander inte sekretessbelagt allt det som Onemed ville maska i de aktuella handlingarna utan har gjort en självständig prövning.

Det är inte första gången som Onemed agerat för att landstinget ska sekretessbelägga information som bolaget uppfattar som känslig. I samband med upphandlingen som resulterade i det omstridda hjälpmedelsavtalet krävde Onemeds konkurrenter att få del av den prislista som nu hamnat i fokus för affären. Även då krävde bolaget en omfattande sekretess, och landstinget ställde sig bakom kravet vilket accepterades av domstolen.

VIDEO: Se SVT Nyheters intervju med sjukvårdsdirektören Barbro Naroskyin här ovanför.

Vet du mer om Stockholmslandstingets eller andra upphandlingar? Kontakta SVT Nyheters reporter.