Kristersson och Erdogan kunde under måndagen enas om ett gemensamt uttalande som beskriver detaljerna i en överenskommelse mellan länderna. De båda ledarna kom fram till sex punkter som tillsammans gjorde att Turkiet till slut godkände Sveriges ansökan.
Det här är de offentliga delarna av överenskommelsen:
1. Sverige har förändrat sin grundlag, stiftat nya lagar och utökat sin terrorbekämpning mot PKK betydligt det senaste året. Sverige har även återupptagit vapenexport till Turkiet. Sammantaget uppfyller detta kraven som Turkiet ställde på Sverige under Nato-toppmötet i Madrid 2022.
2. Sverige och Turkiet är överens om att fortsätta samarbeta enligt avtalet från Madrid, och om att etablera ett nytt säkerhetsarbete mellan länderna på ministernivå. Detta samarbete, ett så kallat Security Compact, ska syfta till att bekämpa terrorism. Sverige förbinder sig också att inte stödja organisationerna YPG/PYD och FETO.
3. Både Sverige och Turkiet är överens om att terrorbekämpning är ett långsiktigt arbete som sträcker sig ska fortsätta efter Sveriges antagning till Nato. Jens Stoltenberg bekräftar att Nato kategoriskt fördömer terrorism i alla former och att Nato ska intensifiera sitt arbete för att motverka terrorbrott.
4. Nato, Turkiet och Sverige erkänner principen om att det inte ska finnas några restriktioner, hinder eller sanktioner mot försvarshandel eller investeringar mellan allierade i Nato. Om sådana finns ska de elimineras.
5. Sverige och Turkiet ska ingå ett ekonomiskt samarbete, där båda länder ska maximera möjligheter att öka handel och investeringar mellan sig.
6. Sverige ska aktivt stödja Turkiets försök att gå med i EU, bidra till en modernisering av tullunionen mellan Turkiet och EU och förenkla visumprocessen för turkiska medborgare som reser till EU.
”På basis av dessa punkter [...] så kommer Turkiets parlament att ratificera Sveriges ansökan till Nato”, står det i ett pressmeddelande.