Bränslepriserna ökar till följd av den drönarattack som slagit ut stora delar av Saudiarabiens oljeindustri och den oro händelsen skapat på marknaden.

Samtidigt meddelade regeringen förra veckan att bensinskatten ska höjas med 15 öre per liter.

”Finns en kortsiktig och en långsiktig reaktion”

Thomas Sterner är professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet. Han säger att bensinpriset påverkar bilkörningen, men olika beroende på tidsperspektiv.  

– Det finns en kortsiktig och en långsiktig reaktion. Om vi exempelvis har en tio-procentig prisökning skulle bilkörningen minska med cirka en procent på ett år, men med sju, åtta procent på tio år, säger han.

Thomas Sterner förklarar att om priserna rör sig upp och ner under kortare perioder är det svår att se någon tydlig effekt.

Skyddade av beskattningen

– Vi är lite skyddade för att vi har politik som dämpat vår förbrukning. Hade vi inte haft de skatter vi har i Europa hade nog effekterna av en sådan här produktionsstörning blivit mycket skarpare, säger Thomas Sterner.

Han menar dels att politiken kring drivmedel gjort att vi redan börjat ställa om till andra alternativ, som till exempel elbilar, dels att ökningen av priset procentuellt blir mindre eftersom priset redan är högt på grund av beskattning.

– Effekterna blir mer chockartade i USA eftersom man är större konsumenter och bränslet är billigare.

Allvarligare än bränslepriset

Men orsaken till de höjda priserna, nämligen drönarattackerna mot Saudiarabiens oljeanläggningar och den upptrappade konflikten i Mellanöstern, ser Thomas Sterner som ett betydligt större problem.

– Jag tycker det som händer i Saudiarabien är väldigt oroväckande. Om skadan på landets oljeproduktion är permanent så kan man befara att det leder till ett krig i Mellanöstern och hotar världsfreden, säger Thomas Sterner.