Bensinpriset når historiska höjder när det passerade över 16 kronor under fredagen. Men statsministern har sagt att det inte är aktuellt att sänka skatten på bensin och diesel. Foto: Andreas Hillergren/TT, Naina Helèn Jåma/TT

Missnöjda bilister samlades i hela landet

Uppdaterad
Publicerad

Initiativtagaren till det så kallade bensinupproret, Jan-Olof ”Janne” Berglund, kommer inte att ge sig förrän bensinpriset sänkts rejält.

På lördagen samlades gruppens medlemmar runt om i landet för att protestera — trots att det är lika dyrt att köra bil i dag som för 30 år sedan.

Priset på bensin och diesel är på tok för högt. Det anser i alla fall Janne Berglund och många därtill. På kort tid har hans initiativ på Facebook, Bensinupproret 2.0, fått fler än 570 000 medlemmar.

På lördagen manifesterade de sitt missnöje på flera platser i landet.

– Det är 64 procents skatt på drivmedel, vilket är på tok för mycket. Vi vill ta bort momsen och energiskatten och i så fall landar priset på cirka tolv kronor per liter, säger Janne Berglund.

Inte dyrare

Att vilja sänka priset på bensin så pass kraftigt då hotet från klimatförändringen blir allt tydligare är kontroversiellt. Dessutom visar beräkningar att det inte är dyrare att köra bil i dag än det var 1990 då priset sprängde femkronorsvallen.

Om hänsyn tas till inflationen motsvarar dagens pris på cirka 17 kronor litern 10:50 kronor 1990, enligt SCB. Literpriset har alltså bara stigit 5—6 kronor litern på 30 år, samtidigt som bilarnas bensinförbrukning reducerats kraftigt. Enligt bilbranschen drar en genomsnittlig bil i dag drygt hälften så mycket bränsle som dåtidens bilar. Alltså: att köra sin bil i dag är ungefär lika dyrt (eller billigt) som tidigare, det rekordhöga priset till trots.

På frågan varför det — trots detta faktum — ändå mullrar i billeden har Jan-Olof ”Janne” Berglund inget bra svar.

– Jag kan bara konstatera att många av våra medlemmar har svårt att få det att gå ihop och överleva på grund av det höga priset på bensin och diesel. De behöver handla, åka till arbetet och så vidare. De får det inte att gå ihop, säger han.

Tutande kortege

I Jönköping kom ett 50-tal demonstranter och i Sundsvall deltog ett 40-tal bilar i protesten, enligt Sveriges Radio. Upproret i Umeå drog ett 50-tal personer.

På en parkeringsplats i Barkarby, norr om Stockholm, samlades ett hundratal demonstranter — några i gula västar och flera bärande plakat med budskap som ”Vi har fått nog” och ”Sänk skatten på bensin” — innan man stuvade sig in i ett 50-tal bilar och for i väg i en tutande kortege.

– Vi är här för att göra oss hörda, få till en förändring. Vi är trötta på att behöva betala skatt på allting. Landsbygden är för stor i Sverige, vi är tvungna att ha bilar och då är vi tvungna att ha bränsle, säger Therese Bergström från Sigtuna, taxiförare och en av arrangörerna.

Statsminister Stefan Löfven säger vid sitt EU-tal i Trollhättan att han håller med om behovet av bil, men att det måste ske en omställning till ett mer klimatvänligt samhälle, en omställning som kostar pengar.

– Vi ska se till att vanligt folk har råd och möjlighet till de miljövänliga alternativ som finns, säger Löfven.

– Poängen är att du höjer priset på det som är fossilt, men sänker priset på annat, så att det går jämnt upp, säger Löfven till TT och nämner som exempel det så kallade bonus malus-systemet vid köp av nya bilar.

Fakta: Bensinpriset

Bensinpriset vid pumpen består av flera delar. Dagspriset på cirka 17 kronor litern för 95-oktanig bensin kan beskrivas enligt följande, ungefärliga belopp:

Själva produkten kostar i dagsläget närmare fem kronor.

Bensinbolagens bruttomarginal, påslag, cirka 1:50 kronor.

Skatter (energiskatt och koldioxidskatt), 6:70 kronor (fast pris, oberoende av produktpriset).

Moms, en bit över tre kronor.

Källa: SPBI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.