När inrikesminister Anders Ygeman (S) träffar rikspolischefen Dan Eliasson nu på fredag, den 20 januari, vill han se en plan för hur resultaten ska vända uppåt.

Även statsminister Stefan Löfven är missnöjd över att antalet utredda brott som lämnas till åklagare minskar.

– Det är för dåliga resultat. Sedan ska man komma ihåg att det här är den största omstruktureringen som gjorts av en gigantisk myndighet som Polismyndigheten. Det var något alla var överens om skulle göras, nu verkar det som ingen vill kännas vid det, säger Löfven till TT och tillägger:

– Sedan måste vi tillföra mer resurser till polisen och polisen måste komma närmare.

Polisens bristande effektivitet har setts som ett problem under lång tid. Mellan år 2000 och 2010 höjdes anslagen med 41 procent och antalet poliser växte från drygt 16 000 till drygt 20 000. Men resultaten av satsningarna motsvarade inte förväntningarna. Det skulle polisreformen råda bot på.

Mycket klagomål

Riksdagen beslutade 2012 att 23 olika polismyndigheter skulle slås ihop till en. Det skulle göra polisen mer lättstyrd och flexibel. Resurser skulle snabbare kunna överföras dit de bäst behövs. Polisen skulle bli mer effektiv och dessutom komma närmare medborgarna genom ett inrättande av lokalpolisområden, kommunpoliser och medborgarlöften.

Den 1 januari 2015 blev de tidigare 21 länspolismyndigheterna till sju polisregioner, Rikspolisstyrelsen försvann och tidigare fristående Statens kriminaltekniska laboratorium blev en del av nya Polismyndigheten. Genomförandet har lett till mycket intern kritik och de förbättrade resultaten har hittills uteblivit.

Nedåtgående trend

Antalet brottsutredningar som överlämnats till åklagare har sjunkit sedan 2009 och fortsatte nedåt även 2016.

Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, ser flera orsaker, bland annat problem med IT-system. Men det största problemet är ett annat, anser hon.

– Först och främst är det personalresurser. Att Polismyndigheten har för lite resurser har en stor påverkan och så var det även före omorganisationen.

– Det finns ofta för lite tid för de första utredningsinsatserna. Då minskar chanserna för att brott klaras upp.

Poliser per capita

Sverige hade 2010–2012 i snitt 206 poliser per 100 000 invånare, enligt Eurostat. Tyskland hade nära 300 och Spanien över 500.

Inrikesminister Ygeman tycker inte att man inte kan jämföra sådana siffror rakt av.

– Många som är poliser i Spanien sysslar med parkeringsövervakning, något som i Sverige görs av bolag. Och statisk bevakning görs här av väktare och ordningsvakter, säger Ygeman.

– Vi har flest poliser per invånare jämfört med våra nordiska grannländer, däremot behöver vi få ut mer av de poliserna.

Tror på vändning

Rikspolischef Dan Eliasson räknar med att resultaten vänder uppåt i år och betecknar 2017 och 2018 som ”de stora leveransåren”. Eliasson har pekat på att fler utredare har anställts, både civila och poliser, att ny teknik och IT-system införs och att ett 20-tal andra åtgärder är på gång.

Dessutom har polisen satsat på mer polisär närvaro i de särskilt utsatta områdena. Men Eliasson betonar att där också behövs stora socioekonomiska insatser.

– Jag ser inte de stora satsningarna som ska göra skillnad. Vi inom polisen känner oss ganska ensamma i de här områdena, sade Eliasson på Folk och Försvars rikskonferens.