– Vi vill att fler unga, inte bara de med föräldrar med riktigt tjocka plånböcker, ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden och äga sin egen bostad. Därför föreslår vi ett höjt bolånetak, säger Elisabeth Svantesson (M), som är Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson, till SVT Nyheter.
Dagens bolånetak infördes för snart nio år sedan av Finansinspektionen. Tanken var att man skulle dämpa hushållens skuldsättning och dämpa prisutvecklingen på bostadsmarknaden. För drygt tre år sedan infördes också ett amorteringskrav på som mest 2 procent av bostadens värde, ett krav som skärptes förra året med ytterligare en procentenhet för dem som lånar över en viss gräns i förhållande till sin inkomst. Det är amorteringskraven som enligt Moderaterna motiverar att bolånetaket nu kan höjas.
– Nu har vi amorteringskrav som biter rätt hårt på dem som har en hög belåningsgrad. Därför ser jag att ett höjt bolånetak möjliggör för fler unga att ta sig in, samtidigt som vi har en sund amorteringskultur i Sverige, säger Elisabeth Svantesson.
Kan leda till ökad efterfrågan
Samtidigt talar mycket för att ett höjt bolånetak leder till ökad efterfrågan och därigenom högre priser på bostäder. Kort sagt blir fler tvungna att låna ett högre belopp till sin bostad, något som kan ta bort effekten av att bolånetaket höjs. Elisabeth Svantesson medger att det finns en risk för högre bostadspriser, men hon tonar samtidigt ned den.
– På kort sikt kan det påverka prisbilden, men med dagens amorteringskrav tror vi ändå att effekten blir marginell för bostadspriserna, säger hon.
FAKTA: Bolånetaket
Bolånetaket innebär att en bostad som kostar 1.000.000 kronor kräver en kontantinsats på 150.000. Moderaternas förslag skulle i detta fallet innebära att kravet på kontantinsats minskar till 100.000 kronor.