På tisdagen samlades riksdagens partiledare hos statsminister Magdalena Andersson för en genomgång av läget efter den ryska invasionen av Ukraina.
Efteråt stod det klart att den svenska regeringen i dagsläget inte är beredd att ompröva sin ståndpunkt när det gäller alliansfriheten. Ett Nato-medlemskap är inte aktuellt, enligt statsminister Magdalena Andersson.
I Finland pågår redan Nato-debatten för fullt och så lär det bli även i Sverige. För statsministerns besked öppnade hon samtidigt för en komplettering av Sveriges säkerhetspolitiska analys. Här kommer övriga riksdagspartier att medverka och det blir svårt för regeringen att hålla Nato-frågan utanför den diskussionen.
De fyra borgerliga partierna (M, KD, L och C) vill alla att Sverige går med i Nato och menar att det säkerhetspolitiska läget just nu skapar en sådan möjlighet. Inte alls, kontrar statsministern och varnar för att det snarare skulle kunna destabilisera läget ytterligare.
Sverigedemokraternas inställning kan få stor betydelse på den svenska Nato-debatten. Partiet som hittills varit motståndare till ett Nato-medlemskap har signalerat en omsvängning i frågan, men ännu inte preciserat hur den nya ståndpunkten ska formuleras. Skulle SD sluta upp på samma sida som de borgerliga partierna bildas en majoritet i riksdagen för ett Nato-medlemskap.
Trots regeringens nej till Nato-medlemskap öppnar statsministern för ett allt närmare militärt samarbete med USA och Finland. Exakt vad det kommer att resultera i är ännu oklart, men det kan röra sig om att Sverige och Finland får en speciell status som samarbetspartners till Nato.
Regeringen söker också stöd inom EU. Ett brev från Finlands statsminister Sanna Marin och Sveriges statsminister har skickats till övriga EU-länder inför veckans toppmöte. Här påminns övriga medlemsländer om den så kallade försvarsklausulen i Lissabon-fördraget, som är en form av grundlag för EU. Klausulen föreskriver att om ett EU-land utsätts för ett militärt angrepp ska övriga medlemsländer bistå ”med alla till buds stående medel”. Att Finlands och Sveriges statsministrar skickar ett brev av detta slag till övriga medlemsstater kan tolkas som ett sätt för regeringscheferna att visa enighet utåt, men också att understryka allvaret i situationen.
Samtidigt fortsätter på onsdagen diskussionerna i Försvarsberedningen om hur det svenska försvaret ska stärkas. Inför mötet har Försvarsmakten skickat in en lång önskelista till regeringen med åtgärder för att stärka försvarsförmågan. Listan innehåller bl a begäran om inköp av drivmedel och reservdelar, men också en rad olika sorters ammunition, t ex luftvärnsrobotar, jaktrobotar och finkalibrig ammunition. Försvarsmakten anser sig också behöva flera olika sorters militärfordon, till exempel splitterskyddade fordon och bandvagnar.
Listan är lång och kommer att utgöra ett underlag när partierna nu ska göra upp om höjningar av försvarsanslagen. Frågan är dock hur eniga partierna kommer att vara. De borgerliga partierna vill att de svenska försvarsanslagen ska höjas till två procent av BNP redan till 2024 eller 2025. Det motsvarar en nivåhöjning på 30-35 miljarder kronor om året. Socialdemokraterna har hittills inte satt ner foten i frågan, men ett besked lär komma under förhandlingarnas gång.