Vänsterpartiets Linda Snecker och Moderaternas Johan Forssell, har helt olika syn på ungdomsbrottsligheten. Foto: Fredrik Sandberg/Henrik Montgomery/TT

Majoritet av riksdagspartierna vill skärpa straffen för minderåriga

Publicerad

I januari i år togs den så kallade straffrabatten bort för unga myndiga som begått allvarliga brott. Men majoriteten i riksdagen vill gå längre än så och även se skärpta straff för de som är under 18 år. Det visar en enkät som SVT gjort.

Antalet dödsskjutningar i Sverige har satt ljuset på skärpta straff för unga brottsutövare. Från den andra januari i år får personer mellan 18-20 år som begår brott med ett minimistraff på ett års fängelse inte längre någon strafflindring.

För personer under 18 år är huvudregeln fortfarande att de inte döms till fängelse utan till sluten ungdomsvård i max fyra år. Det vill en majoritet av riksdagspartierna se över.

Lag och ordning – Val 2022

M vill inrätta ungdomsfängelser

– Vi vill skärpa straffen för de mellan 15-17 år men framförallt inrätta särskilda ungdomsfängelser för de som är upp mot 17 år och begår allvarliga brott, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna.

Flera partier, däribland Miljöpartiet, vill ta bort maxgränsen på fyra år för sluten ungdomsvård. 

– Unga personer står för en stor del av de allvarligaste brotten, därför tycker inte vi att det är proportionerligt med en maxgräns på fyra år för de gärningarna. Samtidigt måste vi värna barnrättsperspektivet och noga väga in det när vi diskuterar straffskärpningar, säger Martin Marmgren, rättspolitisk talesperson för Miljöpartiet. 

Bara ett parti säger nej

Bara Vänsterpartiet svarar nej på frågan om skärpta straff för minderåriga.   

– Det har gjorts flera straffskärpningar den senaste tiden och ändå slår dödsskjutningarna rekord. Då måste vi göra något helt annat. Exempelvis satsa på sociala insatsgrupper med polis och socialsekreterare som ser till att förebygga brotten, säger Linda Snecker rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. 

Kan finnas risker visar forskning

Bredvid den politiska diskussionen visar forskning att längre straff inte påverkar brottsligheten utan kan ge motsatt effekt. Något som flera remissinstanser pekade på i utredningen om slopad straffrabatt för unga myndiga.  

– Jag skulle säga att det även finns forskningsstöd om skärpta straff för gruppen som begår upprepade våldsbrott. Det är helt enkelt svårare för dem att begå nya brott och skapa nya brottsoffer om de är frihetsberövade lite längre, säger Johan Forssell (M).  

Socialdemokraterna är också beredda att genomföra straffhöjningar för minderåriga som begått allvarliga brott. Regeringen har tillsatt en utredning som ska vara klar 2023.   

Se hela enkäten med fler frågor och samtliga svar från riksdagspartierna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Lag och ordning – Val 2022

Mer i ämnet