I Frankrike finns det sedan 2017 en lag som tvingar publicister att märka ut reklambilder där modeller retuscherats för att se smalare ut. En liknande lag finns i Norge sedan 2021.
I Sverige finns lagstiftning mot vilseledande marknadsföring men reklamvärlden styrs i stor grad av branschens egen självreglering.
Privatpersoner kan anmäla oetisk reklam till Reklamombudsmannen, RO, där styrelsen bestå av representanter från näringslivet. Om reklamkampanjen fälls förväntas annonsören följa beslutet men det finns RO har inte makt att besluta om till exempel skadestånd.
”Lagkrav på retuscherat”
Enligt den enkätundersökning från stödorganisationen Tjejzonen anser 72 procent av tjejerna i åldrarna 16-29 år att det borde vara lagkrav på märkning av retuscherat innehåll i reklam.
– Tittar man mot forskningen så säger den att ju mer tid man tillbringar på sociala medier, desto högre risk att utveckla psykisk ohälsa, kroppshets och ätstörningsproblematik – inte så konstigt när rådande skönhetsideal inte är möjligt att uppnå, säger Eva Glückman.
I samma undersökning uppger 83 procent av tjejerna att de har kroppskomplex som begränsar dem i vardagen och 92 procent uppger att de i olika grad känner negativ press på grund av dagens skönhetsideal.
Obekvämt utan smink
För 43 procent av tjejerna som svarat i enkäten känns det obekvämt att gå på restaurang, bar eller café utan att först ha sminkat sig. 38 procent känner sig inte bekväma med att gå till jobbet eller skolan utan smink.
Andelen som är obekväma utan smink ger enligt Tjejzonen en fingervisning ”om med vilken frekvens obekväma känslor faktiskt genomsyrar många unga tjejers vardag och liv.”
Vissa tjejer, 26 procent, uppger att de undvikit fysisk aktivitet eftersom de inte känt sig bekväma med sin kropp eller utseende.
Underlag för rapporten:
Organisationen Tjejzonen jobbar för psykisk hälsa bland unga tjejer
Rapporten baseras på en Sifo-undersökning genomförd av Verian under januari 2024, på uppdrag av Tjejzonen och Kicks.
Undersökningen riktade sig till kvinnor i åldrarna 16-29 år och genomfördes med en slumpmässigt rekryterad webbpanel.
Totalt samlades 1 001 intervjuer in.
Hit kan du vända dig om du mår dåligt:
- Akuten, 112 – Vid akut självmordsrisk eller psykisk ohälsa.
- Vårdguiden 1177 – För sjukvårdsrådgivning och information om närmsta psykiatriska mottagning.
- Elevhälsan, skolkurator/skolsköterska – På din skola kan du prata med en sköterska eller kurator om sådant som tynger dig. De kan även hjälpa dig att söka dig vidare om du inte vet vad du vill eller behöver.
- BUP – Barn och ungdomspsykiatrin har mottagningar över hela landet. På BUP kan du träffa psykiatriker och läkare och få hjälp med allvarligare psykiska besvär så som depression, ångest eller självskadebeteenden.
- Vårdcentralen – På vårdcentralen kan du träffa särskilda läkarteam som riktar sig speciellt till barn och unga. De kan hjälpa till om du till exempel har sömnproblem eller känner dig deprimerad.
- Ungdomsmottagningen – På ungdomsmottagningar kan du prata med psykologer och kuratorer.
- BRIS – Organisation som jobbar med barn och ungas rättigheter. Här kan du mejla, chatta och prata med en kurator på telefon om till exempel våld, ensamhet eller oro. Det går även att boka fysiska möten med kurator eller delta i gruppmöten där du kan träffa andra unga i samma situation och få stöd.
- Tilia – Stödorganisation som jobbar med ungas psykiska hälsa. På Tilia kan du chatta och mejla med unga vuxna som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa, du kan läsa om och lyssna på andras historier. Tilia anordnar även gruppträffar och läger.
- Mind – Ideell förening som arbetar med psykisk hälsa. Här kan du chatta om sådant som tynger dig. Det finns även en självmordslinje dit du kan vända dig om du eller en närstående har tankar på att ta sitt liv.
- SPES – Ideell organisation för de som förlorat en familjemedlem, släkting eller vän genom suicid. Hit kan du vända dig för stöd och för att prata med andra i samma situation.
- Jourhavande medmänniska – Här kan du anonymt chatta eller prata i telefon med volontärer om vad som än tynger dig. Stödlinjerna är öppna varje natt alla dagar om året.
- Ungas jourer – Anonym chatt-, mejl- och telefonjour för unga.
- Röda Korset – Har en chatt där du kan prata med en jourhavande kompis.
- Maskrosbarn – Hit kan du vända dig om du har det jobbigt hemma, kanske blir du behandlad illa eller har en förälder som har ett missbruk eller en psykisk sjukdom. På Maskrosbarn kan du få stöd av en kurator online och chatta med vuxna som själva hade det svårt hemma när de var barn. De anordnar även fysiska träffar och läger.
- Friends – Friends jobbar mot mobbning och andra kränkningar. Hit kan du vända dig via mejl, telefon eller webbformulär med frågor om bland annat mobbning, ensamhet, rasism och vuxnas ansvar.
- Killar.se – Chatt för de som identifierar sig som kille och är mellan 10-25 år. Har även samtalsmottagning med kuratorer och psykologer i Stockholm eller över videosamtal.
- Tjejzonen – Chatt för de som identifierar sig som tjej och är mellan 10-25 år. På Tjejzonen finns det möjlighet att få en fadder som man kan chatta med och träffa fysiskt.
- RFSL Stödmottagning – Hit kan man som hbtq-person vända sig för stöd, bland annat om man blivit utsatt för trakasserier. Stöd ges över mejl, telefon eller genom fysiska träffar.