För första gången har Polisen låtit Brottsförebyggande rådet (Brå) kartlägga befolkningens oro för brottslighet och förtroendet för polis och rättsväsende nedbrutet på lokal nivå.

Resultatet visar att det finns stora skillnader, inte bara för den upplevda egna säkerheten utan också för hur orolig man är för brottsligheten i samhället i stort.

Allra minst trygga känner sig invånarna i polisområde Södra Malmö, där exempelvis Nydala, Lindängen och Rosengård ingår. Där uppger 48 procent att de upplever otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet. På grund av detta väljer många att inte ens gå ut, visar undersökningen. I norra Malmö är motsvarande siffra 36 procent och inte ens två mil därifrån, i Lund, känner sig ”bara” 22 procent av invånarna otrygga kvällstid.

Många oroliga

Liknande skillnader finns i Göteborg och Stockholm. I exempelvis Botkyrka kommun söder om Stockholm – med förorter som Fittja, Hallunda, Tumba och Alby – upplever 45 procent av invånarna otrygghet.

– Det är ju naturligtvis verkligen inte bra eftersom det innebär en illavarslande inskränkning, säger Mats Löfving, chef för den nationella operativa avdelningen vid Polisen.

Undersökningen visar också att människors oro för brottsligheten i samhället oftast är betydligt större än oron för den personliga säkerheten i det egna bostadsområdet.

I många landsdelar är oron för brottsligheten stor. Exempelvis oroar sig nästan hälften, 45 procent, av invånarna i södra Lappland för brottsligheten. Detta trots att bara elva procent känner sig otrygga att vistas utomhus kvällstid. I Ystad oroar man sig allra mest. Där uttrycker nästan sex av tio, 58 procent, sådan oro. Detta trots att risken att bli utsatt för brott i Ystad är betydligt mindre än i många andra områden.

”Stor kraft”

Tanken med undersökningen är att de lokala resultaten ska gå till respektive polisområde. Tillsammans med medborgarsamtal, de lokala polisernas uppfattning samt den underrättelsebild som finns av området ska uppgifterna utgöra ett underlag för polisens prioriteringar. Hur polisen arbetar i ett visst område.

– Det är själva poängen med den här undersökningen, tack vare att uppgifterna är nedbrutna på lokal nivå. Den lokala polisen för sedan en dialog med kommunen och företrädare för exempelvis religiösa samfund och idrottsrörelser och ser vad som kan göras och vilka som bör göra vad. Sammantaget, om alla hjälps åt, kan det här bli en ganska stor kraft, säger Mats Löfving.

I den aktuella undersökningen, som genomfördes med pappers- eller webbenkäter, tillfrågades invånare i åldrarna 16–84 år i landets samtliga sju polisregioner och deras respektive polisområden om befolkningens upplevelse av trygghet och av rättsväsendet.

– Som i alla undersökningar finns det problem med bortfall och så vidare, men vi har gjort ett relativt stort urval så svaren speglar nog ganska väl vad invånarna i dessa områden tycker i de här frågorna, säger Thomas Hvitfeldt, chef för enheten för statistiska undersökningar på Brå.