Elsa Hjertén går i fyran på Malmaskolan i Flens kommun. Förra året skrev hon nationella prov i matematik och svenska.
– Jag var superrädd när jag skulle göra de nationella proven. Jag sade till mamma att jag nog måste skolka i flera månader! Det går inte bra!, berättar hon.
På samma skola går Isac Jansson och Isabel Cooper. De går i trean och ska snart börja skriva proven.
– Fröken säger att ett enda slarvfel gör väl ingenting, säger Isac Jansson.
– Men det gör ju ingenting, tycker Isabel Cooper. Det betyder ju bara att man inte lärt sig ordentligt. Eller att man måste få bättre undervisning.
Tre av tio elever klarade inte alla delprov
Nationella prov skrivs under vårterminen, och resultaten för 2012 visar att många elever i trean inte har tillräckliga kunskaper. Av dem som skrev alla delprov i ämnet matematik i årskurs tre, var det nästan tre av tio som inte klarade alla moment. Det visar statistik från kommunala skolor, sammanställd av Skolverket.
Samtidigt var det stora skillnader mellan olika kommuner. Medan nästan alla klarade alla delprov i matematik i den bästa kommunen var det tre fjärdedelar som inte gjorde det i den sämsta. En kommun nära botten, var Flen.
– Det är alarmerande. Vi måste ta till nödvändiga åtgärder för att vända på trenden, säger Alice Horsman, som är rektor på Malmaskolan i Flens kommun.
Eva Tordsson är klasslärare för årskurs tre på Malmaskolan.
– Naturligtvis har det betydelse för deras fortsatta skolgång. Om inte resultaten är tillfredställande, får de ju svårigheter att klara sig sedan, högre upp, säger hon.
Kritik för skillnader mellan skolor
Men hur många som klarar de nationella proven i trean skiljer sig inte bara åt mellan kommuner, utan också mellan olika kommunala skolor. Inte minst är det så i Flen, något som Skolinspektionen tar upp i sin granskning av kommunen.
– Det är olika upptagningsområden, det kan vara utlandsfödda som naturligtvis har svårare att klara de svenska proven, säger Eva Tordsson.
Men den andelen är inte jättehög på den här skolan?
– Nej, det är den inte.
Så vad är anledningen här?
– Kan jag inte svara på. Nä.
Alice Horsman började som rektor på Malmaskolan i höstas. Hon tror att en lösning är att satsa på undervisningen.
– Det är genom att skapa en lärande organisation där vi lär oss tillsammans. Det är genom att systematiskt följa upp eleverna och sätta in stöd på direkten. Jag har säkerställt att det är på det viset nu.
Bättre resultat tror hon dock dröjer, åtminstone till nästa år. Eva Tordsson är mer optimistisk. För att fler ska lyckas i vår har hon försökt ta tillbaka lärarrollen.
– Tidigare skulle man vara mer som handledare. Nu har jag försökt ta tillbaka lärarrollen. Skriver upp på tavlan, repeterar, förhör och försöker verkligen lära dem det de ska, säger hon.
FAKTA
Nationella prov i årskurs tre infördes 2009 och skrivs i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Proven kan skrivas när det passar under en tvåmånadersperiod.
På kommunala skolor var det 2012 28 procent som inte klarade kravnivån på alla delprov i matematik. Motsvarande andel i ämnet svenska var 26 procent och i svenska som andraspråk 50 procent. Andelarna är beräknade utifrån elever som genomfört alla delprov i respektive ämne.
I Flen var det våren 2012 69 procent som inte klarade alla delprov på det nationella provet i matematik i årskurs tre. I ämnet svenska var andelen 55 procent.
Enligt Skolverket har föräldrarnas utbildningsnivå betydelse redan i årskurs tre. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större andel av eleverna klarar alla delprov. En större andel flickor och elever med svensk bakgrund klarar proven jämfört med pojkar och elever med utländsk bakgrund.
Källa: Skolverket