Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör SVT:s inrikespolitiska kommentator. Foto: Henrik Montgomery / TT

Marmorstein: ”Svåraste krisen som regeringen ställts inför”

Publicerad

Höjningen av terrorhotnivån är besvärlig för Ulf Kristersson (M) som statsminister. Inte minst då regeringen står inför flera stora problem samtidigt, enligt SVT:s inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein.

– Det är jättebesvärligt förstås. Regeringen är hårt pressad av terrorhotet, Nato-frågan och den inrikespolitiska diskussionen om Sverigedemokraterna, säger hon.

Höjningen av terrorhotnivån ställer till det för Kristersson på flera plan, enligt Marmorstein. Förutom att hantera själva säkerhetsarbetet behöver Kristersson nämligen också hantera den inrikespolitiska diskussion om Sverigedemokraterna som blossat upp i spåren av koranbränningarna.

I centrum står där SD-ledamotens Richard Jomshofs kritiserade Twitter-inlägg om muslimer.

Relationen partierna mellan kan också komma att sättas på prov ytterligare om regeringen går vidare med sina planer på ändringar i ordningslagen. Planen är att ge polisen utökade möjligheter att neka tillstånd till allmänna sammankomster med hänvisning till rikets säkerhet – vilket SD sagt nej till.

– När Jomshof till exempel twittrar som han gör underlättar inte det situationen för regeringen, men de har ju haft en dialog. Frågan är hur Sverigedemokraterna kommer att reagera när regeringen eventuellt tillsätter den här utredningen.

– Såväl Sverigedemokraterna som Socialdemokraterna säger i dagsläget nej till en sådan förändring. Men bara bara det att tillsätta en sådan utredning menar regeringen skulle kunna skicka en signal till omvärlden om att regeringen verkligen agerar, säger Marmorstein.

Men trots att problemen hopar sig för statsministern tror Marmorstein att säkerhetsläget är det som står allra högst upp på Kristerssons agenda.

Se analysen i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.