Oavsett vad som händer efter Folkpartiets avhopp kan det få viktiga politiska konsekvenser. Antingen spricker alliansenigheten i försvarsfrågan eller så misslyckas Stefan Löfven med att få en blocköversgridande uppgörelse om försvarspolitiken. Det sistnämnda skulle vara ett nationellt svaghetstecken i en tid då Sveriges säkerhetspolitiska läge har blivit allt mera utsatt.
Att Folkpartiet hoppar av försvarsförhandlingarna är dock inte så förvånande. Partiet har krävt långt mer än både Socialdemokraterna och Moderaterna i ekonomiska tillskott till försvaret. Dessutom nöjer sig inte Folkpartiet med en utredning om svenskt Nato-medlemskap. Partiet vill att Sverige ska gå in i Nato under den här mandatperioden.
Kan bli spiken i kistan
Under försvarsförhandlingarna med regeringen har allianspartierna emellertid förhandlat gemensamt. När Folkpartiet nu hoppar av samtalen är frågan hur de andra borgerliga partierna agerar. Väljer de att fullfölja förhandlingarna är det spiken i kistan för en enad borgerlig front i försvarsfrågan. Folkpartiet har givetvis kalkylerat med detta och gör bedömningen att det i dagens läge inte skadar partiet att profilera sig som det mest försvarsvänliga allianspartiet.
Men när Folkpartiet lämnar försvarsförhandlingarna grusas också Stefan Löfvens förhoppningar om att få en heltäckande uppgörelse med alliansen om försvarspolitiken. Det är naturligtvis ett svårt avbräck.
Avbräck för regeringen
Folkpartiet kommer nu att kunna fortsätta bedriva en ilsken opposition mot regeringen i försvarsfrågan, en fråga som växt i politisk betydelse sedan Rysslandshotet åter blivit en faktor i svensk inrikespolitik. Men det är också ett avbräck på ett annat plan för regeringen. Stefan Löfven har konsekvent kallat sin regering för samarbetsregeringen. Särskilt mycket samarbete över blockgränsen har det dock inte blivit efter valet. I stället blev hösten den mest konflikt- och krisbetonade politiska period vi upplevt i modern svensk historia.
Ett område där riksdagspartierna sagt sig vilja samarbeta är just försvarspolitiken. Det pekas ut i den så kallade Decemberöverenskommelsen, som undertecknats av såväl Löfven som allianspartierna. Men nu ser det alltså ut som att denna del av överenskommelsen blir allt svårare att uppnå. Såvida inte regeringen gör helt om och väljer att gå med på en del av de krav som de borgerliga partierna driver.