Att en förlossning sätts igång innebär att den startas på medicinsk väg, till exempel genom läkemedel eller dropp. Anledningarna till en igångsättning kan variera. Både SFOG, svensk förening för obstetrik och gynekologi, och barnmorskeförbundet är överens om att det ibland är nödvändigt.
Men Svenska barnmorskeförbundet anser att man sätter igång onödigt många förlossningar och att det skadar kvinnor.
– Att sätta igång förlossningar är ett tecken på att vi medikaliserar förlossningsvården. Vi följer en trend som kommer från utomnordiska länder. De länderna har sämre förlossningar än vi och vi vill inte gå den vägen, säger Charlotte Elvander.
Ändrade riktlinjer
Det senaste decenniet har igångsättningarna ökat varje år. 2021 sattes 26,1 procent av förlossningarna igång, enligt statistik från Socialstyrelsen. En av anledningarna är nya riktlinjer om att vården ska erbjuda igångsättning i vecka 41, istället för att vänta ytterligare en vecka som var den tidigare rekommendationen.
SFOG står bakom riktlinjen och tycker inte att man sätter igång förlossningar i onödan.
– Igångsättning erbjuds i de fall när fördelarna med att föda barnet överväger fördelarna med att vara fortsatt gravid, säger överläkare Sophia Brismar Wendel.
Kan rädda liv
Forskning tyder på att den nya rekommendationen räddar liv. Men Svenska barnmorskeförbundet menar att den forskning som finns inte är tillräcklig och att man även behöver ta hänsyn till andra aspekter.
– Alla kvinnor som sätts igång i syfte att rädda enstaka individer får en ökad risk för kejsarsnitt, stor blodförlust och försämrad förlossningsupplevelse, säger Charlotte Elvander.
Det finns studier som stödjer att kvinnor som får förlossningen igångsatt löper större risk att drabbas av komplikationer så som kejsarsnitt, men Sophia Brismar Wendel menar att det inte behöver finnas ett orsakssamband.