Foto: TT

Metaller från kremerade ska återvinnas

Uppdaterad
Publicerad

Metaller som blir kvar efter att avlidna har kremerats utgör ett miljöproblem och ska återvinnas. Det föreslår en ny statlig utredning.

Varje år begravs det 22 ton tungmetaller på svenska kyrkogårdar efter kremeringar. Metallerna kan komma från exempelvis höftprotester eller implantat.

Sverige är ett av få länder i Västeuropa som inte tar hand om de metaller som blir över efter kremeringar, men en ny statlig utredning föreslår nu att dessa ska återvinnas.

– Förslaget är att man ska hitta en metod för att ta hand om det här och återvinna. Inkomsterna som det genererar ska gå till allmänna arvsfonden. Vi behöver ha en ordning där man tar hand om de kremeringar som blir över efter en kremering, säger civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD).

Etiskt olämpligt

Hanteringen av metallerna är i dagsläget etiskt och miljömässigt olämplig, står det i utredningen. I flera år har både Svenska kyrkan och begravningsbyråer försökt att få till en lagändring och där är man glad åt det nya förslaget, även om man tycker att det tagit lång tid.

– Det är mycket man kan åtgärda i dag som man inte kunde för trettio år sedan och vi ser att var och varannan kista innehåller metaller. Tar man till exempel titan så är det slöseri med resurser att inte kunna återanvända det, säger Katarina Evenseth, begravningschef i Göteborg.

Möjligt utvinna metaller

I nästan alla västeuropeiska länder, inklusive våra nordiska grannländer, är det i dag möjligt att återvinna metaller efter kremering.

De nya reglerna föreslås träda i kraft i Sverige 1 juli nästa år.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.