Migrationsverket JO-anmäls efter att ha bussat asylsökande till Junsele Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

Migrationsverket tvingas upphöra med de flesta transporter

Uppdaterad
Publicerad

Sedan i torsdags transporterar Migrationsverket inte längre förvarstagna, utöver vid transporter som bedöms som riskfria. Detta på grund av att en rättsutredning kommit fram till att personalen inte har rätt att utföra kroppsvisitationer inför transporter. I stället faller nu ansvaret på den överbelastade Kriminalvården.

För ett drygt år sedan tog Migrationsverket över transporterna till och från förvar vid bland annat läkarbesök, verkställning av avvisningar och förhör, och kroppsvisiterade då de försvarstagna.

Utlänningslagen saknade visserligen stöd för kroppsvisitation, men myndigheten lutade sig mot arbetsmiljölagen, enligt källor till SVT Nyheter.

Sedan dess har frågan utretts av juristerna på Migrationsverkets rättsenhet, som kommit fram till att utlänningslagen står över arbetsmiljölagen, och att det saknas lagstöd för visitationer.

3 000 transporter årligen

ST-facket har JO-anmält den ansvarige chefen och i torsdags stoppades transportverksamheten i princip helt. Myndigheten kör nu bara transporter som inte innebär några risker – vilket innebär att det mesta utom frivilliga verkställningar är uteslutna.

I ett dokument från Migrationsverket som SVT Nyheter tagit del av uppskattar myndigheten att runt 3 000 transporter årligen nu kommer att falla på Kriminalvårdens lott. Under 2019 förekom enligt dokumentet 94 fall där narkotika eller verktyg, inklusive knivar och skärverktyg, hittats vid visitationer.

Dag Bönke, nu tillförordnad förvarschef på Migrationsverket, bekräftar den nya lagtolkningen.

– Rättsutredningen kar kommit fram till att vi saknar befogenhet i enlighet med utlänningslagen att göra det här, säger han.

– Det innebär en kraftig minskning av de transporter vi genomför, då vi får rekvivera hjälp från Kriminalvården. Det har hittills lett till att några sjukhusbesök och två avresor fått bokas om.

Oklart om reglerna ändras

Kriminalvårdens transporttjänst är redan överbelastad, men enligt Bönke innebär den nya lagtolkningen inget totalstopp för transporter.

– Det innebär ombokningar, längre väntetider och ett trögare system, men det är inte så svartvitt att det rör sig om allt eller inget.

Migrationsverket har nu enbart rätt att kroppsvisitera förvarstagna i deras egna lokaler, men inte inför transporter. För att de ska få befogenhet att göra även det krävs en justering i regelverket, enligt Bönke. Han vet dock inte när, eller om, en sådan ändring kommer genomföras.

– Vi har signalerat behovet och har en dialog med regeringskansliet, säger han.

Kriminalvården: En överraskning

Claes Nöjd, stf chef för Kriminalvårdens nationella transporttjänst, NTE, säger att beskedet om att de nu får sköta Migrationsverkets transporter kom som en överraskning.

– Vi sätter vår transportkapacitet utefter den budgetfördelning får från regeringen. Det här hade vi inte räknat med, det fanns inte med i vår plan, säger han till SVT Nyheter.

Nöjd säger att Kriminalvården i dagsläget hanterar runt 70 000 transporter per år.

Har ni förmåga att ta ytterligare 3 000?

– Hur många transporter som överlämnas Migrationsverket till oss är inte säkerställt, men vi kommer att försöka utföra dem oavsett resurser. Vi prioriterar också vilka vi måste utföra samma dag eller dagen därpå, och vilka vi kan skjuta upp.

När vet ni hur många extra transporter det blir, och om ni kan få nog med resurser till dem?

– Det är svårt att säga. Dialog med Migrationsverket pågår just nu.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.