Sverige har, precis som många andra länder, skänkt militär utrustning till Ukraina. Det handlar bland annat om tung materiel som artilleripjäser, stridsvagnar och stridsfordon, men också ammunition och reservdelar.

Merparten är hämtad från armén, som nu har brist på både materiel och personal, eftersom många anställda också arbetar med att utbilda ukrainare.

– Vi går tungt. Det gör vi gärna för den sakens skull, men det påverkar naturligtvis, säger arméchef Jonny Lindfors.

Regeringens avsikt har varit att materiel som donerats snabbt ska ersättas med ny, men det är oklart när det faktiskt kan ske och i vilken omfattning.

Saknas pengar

Förutom att det är långa väntetider i försvarsindustrin, har priserna ökat kraftigt. Det handlar i flera fall om fördubblade priser – eller mer, enligt uppgifter från Arméstaben.

Arméchef Jonny Lindfors bekräftar att det i dagsläget saknas pengar för att kunna ersätta allt som skickats iväg.

– Den ekonomiska kompensation som är tilldelad Försvarsmakten räcker inte för att ersätta vagn för vagn, konstaterar han.

Försämrad beredskap

Inom armén pågår nu ett arbete med att utreda hur mycket pengar som saknas. Vad den totala kostnaden kommer att landa på är ännu inte klart.

Att försvaret under en period saknar materiel innebär att förmågan att försvara Sverige är nedsatt, säger Jonny Lindfors.

– Det är en risk som vi – i dialog med politiker – bedömer att vi kan ta, under en tid när Ryssland är bundet i Ukraina. Men det är en förmåga som måste återskapas så fort som möjligt.

I en skriftlig kommentar till SVT skriver regeringen att de belopp riksdagen beslutat om för att köpa ny materiel är baserade på underlag från Försvarsmakten.

”Försvarsmakten ska komma in med nytt budgetunderlag till regeringen om några veckor och det är naturligt för dem att då redogöra för om eventuella förändringar har skett.”