– Jag tror det är dags att försöka göra förändringar i arbetsmarknadslagstiftningen. Bland annat när det gäller låglöner för att få fart på Sverige, säger Ulf Hilding (M) som är gruppledare i Ljusnarsberg.

Frågan är laddad för Moderaterna. Förre partiledaren och statsministern Fredrik Reinfeldt undvek strid med facket om arbetsrätten. Men nu ökar trycket på dagens partiledning.

58 procent är för en facklig strid

SVT ställde frågan till ledande moderatpolitiker i alla kommuner där partiet finns i fullmäktige. Svaret är tydligt. Man vill trots fackets motstånd lagstifta om sänkta ingångslöner. Det tycker 57 procent är ett bra förslag och 40 ett dåligt.

– Låsningarna i den här frågan är tyvärr såna att någon måste göra någonting för att ta sig an det. Facket vill inte röra i det här, säger Ulf Hilding.

– Det är väl så att har man olika åsikter så får man ta en diskussion och ta en strid och sen så får man komma överens därefter, säger Per-Martin Svensson (M) 1:e vice ordf Tomelilla kommunstyrelse.

Men tidigare har ju Reinfeldt inte velat konfrontera facket?

– Ja, men det var den tiden. Vi behöver ha fler i arbete och då är det kanske där man får börja titta, säger Per-Martin Svensson.

Partiledningen följer Reinfeldts linje

Men Anna Kinberg Batra vill inte genomföra förslaget. Hon gjorde Reinfeldts linje till sin redan i våras i partiledardebatten. ”En moderatledd regering kommer inte lagstifta om sänkta löner” var hennes tydliga budskap.

De andra allianspartierna vill precis som majoriteten av moderaternas toppkommunpolitiker sänka ingångslönerna, men partiledningen är alltjämt ovillig att gå dem till mötes.

– Politiker ska inte sätta löner. Vi har en lång tradition i Sverige där arbetsmarknadens parter gör det. Då har man också ett ansvar för att se till att trösklarna in inte blir för höga, säger arbetsmarknadspolitiska talespersonen Elisabeth Svantesson (M).