Mikael Johansson var politisk sekreterare när han kom in i riksdagen 1998. Tolv år senare, när han fyllt 50, slutade han och har sedan dess kunnat kvittera ut 38.000 kronor i månaden. Något jobb har det inte blivit.
– Jag har inte haft någon anställning och inkomst av någon annan arbetsgivare. Dagarna rullar på och blir till veckor, månader och år. När jag slutade riksdagen funderade jag på vilken utbildning jag skulle ta men nu har jag slagit det ur hågen eftersom jag är 55, säger han.
Han vill inte säga om han söker några jobb aktivt.
– Jag tänker inte kommentera hur många jobb jag söker eller inte.
Varför vill du inte prata om det?
– Systemet ger mig en ekonomisk trygghet och rent egoistiskt är jag naturligtvis glad för det. Å andra sidan är det en massa skattepengar som går till mig. Jag har ju tyckt att systemet skulle ändras för de som kommer in i riksdagen i dag och så har det ju blivit.
Blir det inte motsägelsefullt om du går på den här garantin själv i dag då?
– Det är så jag gör, och så är det.
Är det rimligt att du ska ha omkring 40 000 kronor i månaden?
– Det är 38.000. Jag tycker att det är alldeles för hög nivå så man borde ha någon typ av nedtrappningssystem.
FAKTA: Riksdagsledamöternas inkomstgaranti
Ledamöter som valdes in före 2014:
De som varit ledamöter i mellan tre och sex år sammanhängande tid har rätt till 80 procent av lönen i ett år. Det innebär cirka 48 000 kr i månaden för dem som slutade i höstas.
Den som varit ledamot över sex år får inkomstgaranti i mer än ett år beroende på ålder:
- Under 40 år – två års inkomstgaranti.
- Mellan 40 och 50 år – fem års inkomstgaranti.
- Över 50 år – Inkomstgaranti till och med månaden man fyller 65.
Efter första årets utbetalningar sjunker inkomstgarantin till mellan 33 och 66 procent av lönen beroende på ens tid i riksdagen.
Ledamöter som valdes in 2014:
De som suttit i minst ett år har rätt till inkomstgaranti, eller ekonomiskt omställningsstöd, i max två år. Det är 85 procent av lönen och hur lång tid man får beror på år de suttit i riksdagen.
1 år: 3 månaders stöd
2 år: 6 månaders stöd
4 år: Ett års stöd
8 år: Två års stöd
Om man börjar arbeta under tiden man har rätt till inkomstgaranti justeras stödet ner beroende på ens lön. Det är riksdagsledamöterna själva som uppger hur mycket de tror att de kommer att tjäna det kommande året.
Blir inkomsten högre än man uppgivit kan den justeras i efterhand och ledamoten kan bli skyldig att återbetala delar av inkomstgarantin.
Det kan också bli aktuellt om man inte ”vidtagit tillräckliga åtgärder för att kunna övergå i arbete” eller om man gjort ”vissa skattemässiga avsättningar”. Det kan också bli aktuellt om den före detta ledamoten begår ett allvarligt brott.
Källa: Riksdagens arvodesnämnd