Under valrörelsen viftade MP:s språkrör Gustav Fridolin med en kolbit och sa att det viktigaste var att de tyska kolgruvorna stoppades. Kolgruveverksamheten orsakar enorma utsläpp av koldioxid och om verksamheten säljs kommer ett annat företag att orsaka samma utsläpp, sade han då.

Men sedan partiet kom i regeringsställning låter det annorlunda.

– Vi har en process där regeringen tillsammans tar fram en ståndpunkt och där vi tillsammans fattar den typen av beslut. Men det kan vi ju inte göra förrän det finns konkreta förslag på bordet, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) tilll Ekot.

”Ansvar mot skattebetalarna”

Enligt miljöminister Åsa Romson (MP) handlar det om att ta ansvar.

– Både för skattebetalarnas pengar och för att bolaget kan vara en drivande kraft i omställningen till en klimatbra ekonomi och politik, säger Romson.

Kan bli svårt hitta köpare

Vattenfall vill sälja verksamheten, som kan dra in uppåt 30 miljarder kronor, enligt siffror från Ekot. Men att hitta en köpare kan bli svårt. Det pågår flera rättsprocesser i Tyskland som vill stoppa gruvorna, samtidigt som den tyska regeringen har lagt ett lagförslag som kan innebära höga straffavgifter för Vattenfalls kolkraftverk.

Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland orsakar större utsläpp än alla industrier, lantbruk, bilar och familjer i hela Sverige gör tillsammans.

Vattenfall kan inte på egen hand avveckla brunkolsverksamheten, visar en granskning som SVT:s Livekollen gjort. Åtgärden kräver godkännande av den tyska myndigheten Bundesnetzagentur (”Federala kraftnätsmyndigheten”) och beslutet kan bli nej, vilket har hänt vid flera tillfällen.

Tyskland har beslutat att stänga sina kärnkraftverk senast 2022 och vill satsa på att bygga förnybar energi. Under en övergångsperiod kommer mycket av Tysklands elbehov att produceras i gas- och koleldade kraftverk.