Mikael Tofvesson på MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, berättade på en presskonferens i dag att Sverige utsätts för informationspåverkan rörande covid-19-pandemin. I nuläget hanterar myndigheterna flödet av desinformationen genom att på själva försöka komma ut med korrekt och sakriktig information i största möjliga mån.
– Det vi ser just nu är att det förekommer en betydande mängd desinformation och vilseledande uppgifter om vår omvärld och Sverige, säger han.
Det handlar desinformationen om
Michael Tovesson berättar att den felaktiga informationen till exempel kan handla om att spridningen av covid-19 handlar om biologisk krigföring. Att covid-19 är ofarligt och att olika regeringar överdriver i sina åtgärder. Att det inte råder yttrandefrihet i Sverige eller att Sverige inte gör något för att bekämpa pandemin.
– Men vi ser inte att Sverige är ett huvudmål för informationspåverkan just nu, det är inte Sverige man vill angripa i huvudsak. I nuläget, säger han och fortsätter:
– Däremot så finns det många frågor och en stor oro kring covid-19 bland vår befolkning och rädsla och oro gör oss mer sårbara för vilseledning och desinformation.
Michael Tovesson vädjar också till allmänheten att vara källkritiska och att inte sprida rykten.
Han förklarar att han inte vill säga varifrån desinformationen kommer eller ge mer konkreta exempel då detta skulle kunna bidra till att den felaktiga informationen fick ytterligare spridning.
Försvarsministern varnar
Även försvarsminister Peter Hultqvist har tidigare varnat för att främmande makt medvetet sprider desinformation om hur Sverige hanterar coronaviruset.
– Syftet är att skapa oro, underminera och minska förtroendet för regeringar och myndigheter som sysslar med det här på ett seriöst sätt, säger försvarsminister Peter Hultqvist.
Tänk på det här när du bedömer information – sex tips från MSB
Inom journalistiken finns de sex klassiska frågorna Vad? När? Var? Hur? Vem? och Varför? som ska besvaras så sanningsenligt som möjligt. Frågorna går att översätta till konkreta tips när du bedömer information med ett källkritiskt filter.
1. Vad?
Vilken sorts information rör det sig om – är det personliga åsikter eller fakta? Finns det källhänvisningar som går till ställen som bekräftar påståendet?
2. När?
Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant? När gjordes senaste inlägget eller uppdatering av uppgifterna?
3. Var?
Var är uppgiften publicerad – på en privat blogg, som ett inlägg på sociala medier, på ett företags hemsida, på en mediesajt? Om informationen återfinns på en mediesajt – finns det en ansvarig utgivare för sajten? En mediesajt med ansvarig utgivare har större trovärdighet än en mediesajt som inte har det.
Kan du hitta informationen genom andra källor? Information från endast en källa bör behandlas med stor försiktighet.
4. Hur?
Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?
5. Vem?
Vem ligger bakom informationen? En myndighet, en organisation, ett företag eller en forskare? Kan du hitta ursprungskällan?
6. Varför?
Varför finns informationen? Är det någon som vill sprida åsikter eller information, väcka debatt eller underhålla? Är någon ute efter att tjäna pengar genom att du till exempel klickar på en annonslänk? Vem tjänar på att du sprider informationen? Fundera på hur budskapet kan ha utformats för att förändra ditt tänkande och agerande.
Källa: MSB