Lessebo är en gammal bruksort där utbildningsnivån traditionellt ligger lågt och kommunen har också under lång tid haft ett stort mottagande av nyanlända. Under flera år har kommunens niondeklassare presterat sämre än niondeklassare på skolor med liknande förutsättningar.

Men i siffrorna från läsåret 2016/17 är trenden bruten. Då blev det genomsnittliga meritvärdet för Lessebos niondeklassare för första gången bättre än på andra skolor med liknande förutsättningar.

Menar att systematiskt kvalitetsarbete är nyckeln

Ragnar Lindberg, socialdemokratisk ordförande i barn- och utbildningsnämndens ordförande, är glad att resultaten nu pekar åt rätt håll, men menar att det inte går att slå sig till ro.

– Vi jobbar långsiktigt med detta och jag är naturligtvis glad att vi har hamnat på den här nivån.

Kan du peka på något konkret som du tror ligger bakom de ökade resultaten?

– Vi jobbar mycket med systematiskt kvalitetsarbete. Det rapporteras väldigt noga från verksamheten. 2011 fick vi kritik för att vi brast i just detta, och därför har vi nu börjat mycket med rapporter från verksamheten, och med åtgärder också såklart, säger Ragnar Lindberg.

Utmaning att hitta språkkunniga studiehandledare

Kommunen har under de senaste två åren varit med i ett projekt som heter ”Nyanländas lärande” som Skolverket ligger bakom. Enligt Ragnar Lindberg kan det vara en förklaring till de något ökande resultaten.

– Och det fortsätter vi att jobba med på samma sätt även om inte Skolverket är med längre.

Samtidigt som Lessebo ligger bättre till nu än för några år sedan, låg niondeklassarnas snitt ändå betydligt sämre än vad som är det genomsnittliga meritvärdet för alla nior i landet. Och Ragnar Lindberg ser fortfarande stora utmaningar. En av dem är att hitta studiehandledare som kan hjälpa elever med annat modersmål än svenska att hänga med i undervisningen.

– Vi har 39 språk för närvarande i våra skolor. Och det är inte alltid som man kan hitta personer som kan hjälpa till på alla de språken.