– Det finns inga enkla förklaringar till varför dödligheten är så pass hög, säger Mimmi Eriksson Tinghög, utredare på Folkhälsomyndighetens enhet för drogprevention.
– Sverige hade under lång tid låg tillgång till läkemedelsassisterad behandling, som är en av de mest effektiva åtgärderna mot dödligheten, liksom till läkemedlet Naloxon, som häver överdoser.
”Vet inte hur stor underrapportering som finns”
Sverige har under flera år tillhört de länder i Europa som haft högst narkotikadödlighet. Bara Estland har legat högre, men landet har de senaste åren arbetat hårt för att få bort farliga syntetiska opioider från marknaden, framförallt fentanylliknande substanser, och satsat stort på att dela ut överdosläkemedlet Naloxon, vilket gjort att dödstalen sjunkit.
Men det är inte helt enkelt att jämföra olika länders statistik, säger Mimmi Eriksson Tinghög.
– Vi vet inte hur stor underrapportering som finns i andra länder. Dödstalen påverkas av hur ofta man gör obduktioner av avlidna, vilka substanser man letar efter och hur det rapporteras. Sverige gör detta i väldigt hög grad.
Även om Sveriges dödstal nu är värst i Europa, så minskar dödsfallen både 2018 och 2019. Enligt Mimmi Eriksson Tinghög beror det främst på att Sverige, precis som Estland, arbetat hårt för att få bort farliga fentanylliknande substanser från marknaden, och nu börjat dela ut Naloxon till droganvändare och deras anhöriga.
– Fler har också fått tillgång till läkemedelsassisterad behandling och sprututbyten.
Vill utreda narkotikastrafflagen
Tidigare i år publicerade Folkhälsomyndigheten en rapport om vad de anser är de viktigaste åtgärderna mot drogproblematiken i Sverige. Flera av förslagen är kontroversiella inom svensk narkotikapolitik, bland annat att utreda införandet av så kallade injektionsrum, där personer som injicerar droger kan göra det under övervakning av vårdpersonal.
Myndigheten vill också utreda narkotikastrafflagen, liksom förbudet mot eget bruk av narkotika.
– Det här är en lagstiftning som aldrig utvärderats till fullo. Vi behöver ha bättre kunskap om vad kriminaliseringen av eget bruk lett till vad gäller droganvändning och skador. Vi vet helt enkelt inte hur det ser ut idag, säger Mimmi Eriksson Tinghög.
Fakta:
EU:s drogbyrå EMCDDA släpper varje år en rapport om droganvändningen i Europa. Årets siffror baseras på inrapporterad statistik från 2018. I genomsnitt dör 22,3 personer per miljoner invånare av droger i Europa i åldern 15 – 64 år. För Sverige är den siffran 81.5, följt av Storbritannien på 76.2 dödsfall. Deras statistik påverkas av den särskilt svåra situationen i Skottland, där dödligheten ligger på hela 295 dödsfall per miljoner invånare.