Sedan förra hösten redovisar Skolverket ett sammanvägt resultat av de nationella proven i svenska. Men resultaten bärs till stor del upp av de muntliga momenten.

I delprovet tala får bara fyra procent av niorna underkänt, att jämföra med nio procent underkända i delprovet läsförståelse och 15 procent underkända i delprovet skrivförmåga.

Enligt Skolverket är skälet till att de redovisar ett samlat betyg istället för resultaten i varje delprov som tidigare att det ökar giltigheten och tillförlitligheten i bedömningen.

Behövs stöd tidigt

SVT har granskat statistik från Skolverket för de nationella provresultaten i nionde klass, som visat att sedan 2014 har totalt 61 000 elever fått underkänt i läsförståelse.

Skolminister Lotta Edholm (L) ser allvarligt på läskrisen och betonar att det är viktigt med stöd tidigt.

– Det är väldigt få elever i dag som får särskilt stöd i lågstadiet. Nästan allt särskilt stöd sätts in i årskurs 9. I Finland får 25 procent av lågstadieeleverna särskilt stöd. Direkt när man ser att eleverna har problem att läsa sätter man in särskilt stöd, säger skolminister Lotta Edholm (L).

Flest klarar engelskan

I de nationella proven 2024 var engelska det prov som niorna klarade sig bäst i. Bland både flickor och pojkar får mer än 97 procent av eleverna godkänt. Det ämne där flest nior får underkänt i, 15 procent, är matematik.

Elever på fristående skolor har en högre andel godkända elever i samtliga ämnen. I årskurs nio gick var femte elev i en fristående skola.

Samma gäller för elever med föräldrar som har en längre utbildning. Gruppen elever som är födda utomlands, och särskilt om de invandrat efter ordinarie skolstart, har generellt lägre andel godkända.

De nationella proven görs i årskurs 3, 6 och 9. Proven är obligatoriska och är tänkta att vara ett stöd för lärare att ge rättvisa betyg. Vårterminen 2024 deltog 366 000 elever.