Löneökningar på 6,4 procent under två år inom industrin, och ett nytt riktmärke för ett år där totalt 510 kollektivavtal ska omförhandlas. Det var beskedet när parterna enades om ett nytt industriavtal natten mot tisdag.
– Det är en rimlig nivå och en kompromiss från båda parter. Sen är det viktigt att komma ihåg att det inte är hela ekonomins löneavtal, utan ett riktmärke för andra delar av arbetsmarknaden, säger nationalekonomen Fredrik NG Andersson.
Ingen konfliktfylld avtalsrörelse
Han är tydlig med att han inte ser någon större risk för att det stora antal förhandlingar som sker i avtalsrörelsen under året kommer att präglas av konflikt.
– Nej, jag tror inte det. Det förvånar mig lite ändå hur smidigt det verkar ha gått att få det här löneavtalet på plats vilket tyder på att vi inte kommer att se en konfliktfylld avtalsrörelse i stort.
Det gäller enligt Andersson med all sannolikhet även för de avtal som ska förhandlas i branscher som varit extra hårt drabbade av ekonomiskt tryck. Däribland bygg- och livsmedelsindustrin.
– Man kommer att närma sig riktmärket och vill man behålla sin arbetskraft så kommer man vara tvungen att göra det. Lägger man sig långt under så kommer man inte att vara konkurrenskraftig om man vill ha kompetent och duktig personal.
Förändrat världsläge
Samtidigt menar han att ett förändrat världsläge kräver en ny inställning till den svenska ekonomiska modellen.
– Med växande handelskrig kan vi inte förlita oss på att omvärlden ska driva på den svenska konjunkturuppgången. Vi behöver mer inhemsk konsumtion och då måste reallönerna stiga. Även för arbetsgivarna så blir det bra att det blir mer köpkraft hos hushållen för att kompensera för exportutvecklingen.
När det gäller dagens besked om industriavtalet menar Fredrik NG Andersson att det inte går att tala om några vinnare eller förlorare.
– Jag tror att man måste anta att om arbetsgivarna hade sett det här som ett stort problem så hade de aldrig gått med på det. Det är självklart att båda sidor säger att man inte är helt nöjd och det ingår i spelet, säger han och fortsätter:
– Det är en svensk kompromiss som är lagom. Det betyder ju som alla vet att det inte är dåligt eller bra, men alla är nöjda och så blir det mellanmjölk.
