TT har tagit del av betänkandet som regeringens utredare, ambassadör Krister Bringéus, ska presentera inom kort. Bringéus tar inte ställning till om Sverige bör gå med i Nato, vilket inte heller var meningen. Däremot pekas för- och nackdelar ut.

Avskräckande effekt

Den mest påtagliga militära effekten anses bli att osäkerheten undanröjs kring hur Sverige kommer att agera tillsammans med främst Natoländer vid en konflikt i Östersjön. ”Den gemensamma konfliktavhållande förmågan skulle, av allt att döma, därigenom öka”, står det i utredningen.

Men hur mycket är svårt att bedöma, konstaterar Bringéus. Han påpekar att man också måste ta hänsyn till hur långt Sveriges nuvarande samarbete med Nato och med alliansfria Finland kan utvecklas. Även ett fördjupat försvarspolitiskt samarbete med Finland anses kunna ge ”en stärkt regional konfliktavhållande förmåga”.

Ryskt angrepp?

Att Ryssland skulle vilja angripa enbart Sverige anses som i praktiken uteslutet. Det mest tänkbara scenariot, vilken även det anses osannolikt, är att Sverige blir indraget i en militär konflikt genom ett ryskt angrepp på Natoländerna Estland, Lettland och Litauen.

Ryssland bedöms ha militär förmåga att inom ett par dagar nå militär kontroll över Baltikum. Ryssland kan då, eller i ett tidigare skede, vilja placera ut luftvärnssystem på svenskt territorium, till exempel Gotland, för att stoppa Natoflyg över Östersjön.

Svenska brister

Utredaren konstaterar att en allmän uppfattning är att Sveriges försvarsförmåga, trots stridsflyg och ubåtar av hög klass, i dag uppvisar ”inte oväsentliga brister”. Sverige bedöms vara beroende av hjälp utifrån. Att få amerikansk förstärkning med tunga markstridskrafter på plats uppskattas dröja minst tre veckor.

Ett svenskt Natomedlemskap är emellertid ”ingen genväg” för att lösa försvarets brister, bedömer utredningen. ”För Natomedlemmar är den första försvarslinjen de nationella resurserna”, heter det.

Omfattas av garantier

Även om Sverige är med i Nato är det riksdagen som beslutar om försvarsbudgeten. Nato uppmanar visserligen sina länder att sikta på försvarsutgifter motsvarande två procent av bruttonationalprodukten, men det är inget bindande åtagande. Bara 5 av 28 medlemsländer når upp till den nivån.

Men som Natomedlem skulle Sverige omfattas av försvarsalliansens försvarsgarantier och delta i den operativa planeringen inför eventuella konflikter i Östersjön. En sådan operativ planering visar för potentiella angripare att förberedelser vidtagits för att möta ett hot och fungerar därmed avskräckande.

Skulle välkomnas

Utredningen bedömer att Sverige skulle välkomnas in i Nato och att det skulle ta 12-15 månader att behandla en svensk ansökan. En sådan ansökan bedöms leda till en politisk kris med Ryssland, ”vars omfattning är svårbedömbar”.

Den ryska reaktionen väntas dock begränsas till hård retorik, påverkansoperationer, ekonomiska åtgärder och militära hot. Utredningen påpekar att Ryssland vid tidigare Natoutvidgningar till slut accepterat faktum.

Däremot kan Ryssland komma att öka sin militära förmåga runt Östersjön om det visar sig att ett svenskt Natomedlemskap leder till Natoinstallationer på svensk mark. När det gäller kärnvapen bedömer utredningen att ingenting talar för att Nato har intresse av att placera ut sådana på svenskt territorium.