Han var hösten efter valet djupt upprörd över att nekas plats i Stefan Löfvens regering, men kan idag konstatera att det gynnat hans parti. Budgetnederlag, flyktingkris, samarbetsavtal med Nato och nu senast försäljning av Vattenfalls tyska brunkol hade sannolikt malt ner Vänsterpartiet på samma sätt som skett med Miljöpartiet.

Alternativet hade förstås varit att Vänsterpartiet lämnat regeringen, men det hade riskerat att skapa ett ännu mer kaotiskt politiskt lägen och allvarliga negativa konsekvenser för Vänsterpartiet.

Stolta ideal

Nu kan Jonas Sjöstedt stå vid sidan om och hålla fast vid stolta ideal, samtidigt som Socialdemokraterna och Miljöpartiet tvingas hantera svåra politiska frågor. Det har lett till att Vänsterpartiet gått framåt i opinionen, men inte alls så mycket som Sjöstedt hoppats på.

Sakpolitiskt har partiet kunnat inkassera flera framgångar i budgetsamarbetet med regeringen. Hur viktiga dessa är kan dock diskuteras. Här finns också en debatt inom partiet där de sakpolitiska framstegen ställs mot det faktum att huvudinriktningen av den ekonomiska politiken inte har påverkats. Vänsterpartiet vill framför allt se stora skattehöjningar på flera områden, men varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet vill lägga sådana förslag.

Och när det gäller Vänsterpartiets paradfråga i förra valrörelsen, förslaget att förbjuda vinster i välfärden, ser framtiden dyster ut för partiet.

Dyster framtid

Trots att Vänsterpartiet pekade ut ett förbud mot vinster i välfärden som avgörande för att partiet skulle stödja regeringens budget har något sådant förslag ännu inte lagts fram, än mindre införts. Och det har snart gått två år sedan valet.

Frågan utreds just nu av socialdemokraten Ilmar Reepalu och ett förslag väntas i höst. Något totalförbud väntas inte, snarare begränsningar, men inte heller där är det troligt att riksdagen kommer att ge sitt stöd. Hittills har både alliansen och Sverigedemokraterna förklarat att de tänker rösta nej till sådana förslag.

Mår ganska bra

Ändå är Vänsterpartiet idag ett parti som verkar må ganska bra. De gamla falangstriderna tycks vara över och utan regeringsansvar har partiet kunnat stå fast vid gamla positioner. Jonas Sjöstedt är idag sannolikt ganska nöjd med att Stefan Löfven nekade honom den där platsen i regeringen som Sjöstedt så gärna ville ha. Det har gjort den här mandatperioden betydligt enklare för honom än om han blivit minister.