Vasa hade 64 kanoner ombord, men idag finns bara tre på Vasamuseet. De togs upp på 1961 när skeppet bärgades. Men de allra flesta, 59 stycken, lyckades man faktiskt bärga redan på 1600-talet med hjälp av en enkel dykarklocka. I fyragradigt vatten på 30 meters djup fick en dykare såga upp ekdäcket för att försöka lägga ett rep runt kanonerna så att de kunde bärgas till ytan.
– Att stå där i infettade älgskinnsbyxor för att hålla vattnet borta måste ha varit svinkallt och skitjobbigt. Men bedriften av få upp 58 kanoner som väger flera ton styck är helt otrolig, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Statens marin- och transporthistoriska museer.
Den 59:e kanonen tappades tillbaka ner i vattnet vid vrakplatsen, enligt historiska dokument. Den kanonen vill nu museets forskare hitta.
Forskningsfartyg med i skattjakten
Någonstans i de två, tre meter tjocka sedimenten kan det också finnas andra saknade delar, som bogsprötet och en del träskulpturer. Men det är som att leta efter en nål i en höstack, sikten är usel och bottnen är full av saker, som stockar, rör och vrak.
– Det är verkligen mycket som ligger på bottnen här, säger Martin Jakobsson, som är maringeolog och van att undersöka havsbottnen kring Nordpolen.
Med hjälp av marinens undervattensfarkost har man ringat in en del platser och föremål som man planerar att undersöka med dykare. Men för att undersöka vad som finns även nere i dyn har museet nu även tagit hjälp av forskningsfartyget Elektra. Med tre olika slags ekolod kan den inte bara kartlägga bottnen utan även se flera meter ner i sedimenten.
– Vi ser ju objekt som är ett par meter stora i alla fall, säger Martin Jakobsson.
Letar även i arkiven på land
Medan man misslyckades med att bärga fartyget klarade en kommersiell dykfirma alltså att få upp 58 kanoner 1660-talet. De såldes troligen utomlands, men vart de tog vägen är fortfarande ett mysterium. Kanske skeppades de till England. Bronskanonerna var värdefulla men också på väg att bli omoderna, eftersom billigare och lättare järnkanoner började tillverkas i Sverige. Med hjälp av arkiv i andra länder letar man nu också efter var de sålda kanonerna kan finnas idag.
– De skulle kunna stå på ett gods i England, eller om man kan lokalisera att de gjutits om och hamnat på ett engelskt fartyg, Det vore också ballt, säger Jim Hansson.
Dykningar kan ge svar i vår
Trots de avancerade instrumenten har bottenundersökningarna inte givit någon träff.
– Nä, det är inget som hoppar ut som en kanon, men vi har samlat ihop bra data, säger Martin Jakobsson.
Men forskarna har inte givit upp. I vår väntar troligen dykningar, för det enda sättet att få ett säkert svar på om kanonen ligger där är att gräva och känna i den dyiga bottnen.
– Det ska bli skitspännande att få möjligheten att komma ner där, om det finns några bra indikationer, så att vi kan gräva oss ner i dyn och se om vi faktisk hittar den där, säger Jim Hansson.