Trots den forskning som bedrivs behövs ytterligare kunskap om cancersjukdomarna och om hur dödligheten förändras över tid. Bland annat vet man fortfarande inte säkert vilka faktorer som påverkar insjuknande i cancer, varför det finns regionala skillnader eller varför socioekonomiskt utsatta individer löper större risk att dö i cancer än andra, menar regeringen.

För att stärka kunskapsläget får nu Socialstyrelsen regeringens uppdrag att genomföra djupgående dataanalyser och uppföljningar av cancerfall. Målet är att få bättre kunskapsunderlag inför politiska beslut om vården av cancersjuka och hur man bäst förebygger att människor drabbas av sjukdomen.

– Vi har ingen riktigt heltäckande bild av olika cancersjukdomars utveckling och dödlighet. Till exempel har vi nu screening för bröstcancer och livmoderhalscancer, men vi har inte tillräcklig kunskap om de som insjuknar i dessa sjukdomar söker vård i ett tidigare skede i dag eller om cancern fortfarande ofta upptäcks senare i sjukdomsförloppet, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Minska byråkratin

Socialstyrelsen får även uppdraget att ta fram en standardisering om hur vården av cancerpatienter dokumenteras, så att journalerna blir enklare för andra att hitta och återanvända för exempelvis forskning. Förhoppningen är att en digitaliserad dokumentation också kan öka patientsäkerheten och göra att personal inom cancervården slipper lägga så mycket tid på administrativt arbete.

Socialstyrelsens uppdrag ska redovisas under 2021 och är en del i regeringens satsning mot cancer, som bland annat ska korta väntetiderna på vård.