I juni kom S, M, MP, C och KD överens om flera delar i den långsiktiga energipolitiken. Nu har partierna enats om ytterligare en viktig del.
– I somras kom vi överens om tillförsel av el och hur överföringssystemet ska utvecklas. Nu har vi också kommit överens om att sätta ett mål för energianvändningen i Sverige, säger Ibrahim Baylan.
– Det är viktigt av flera skäl. För det första av konkurrensskäl, en effektiv användning av energi bidrar till att öka vår konkurrenskraft. Och för det andra av miljöskäl, ju bättre vi använder den energi vi har tillgänglig desto mindre blir påverkan på miljö, natur och klimat.
Övergripande riktning
År 2030 ska Sverige ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, mätt i tillförd energi i relation till BNP. Enligt regeringen är sättet att beräkna målet i linje med EU:s ambition om 30 procent minskad absolut energianvändning till 2030.
Riksdagen kommer däremot inte att sätta upp mål för enskilda branscher och sektorer. I stället föreslås att Energimyndigheten får ansvaret för att i samråd ta fram de konkreta åtgärderna.
– Vi menar att det är en stor styrka för Sverige, att när det handlar om de konkreta åtgärderna är det viktigt att Energimyndigheten i samråd med branscherna kommer fram till vilka åtgärder man bör vidta, säger Ibrahim Baylan.
Konstruktiv dialog
Målet är ambitiöst, framhåller energiministern. Men med de åtgärder som finns i uppgörelsen från i somras och med kommande direktiv från EU är målet också helt realistiskt, menar han.
– Jag tror personligen att den snabba tekniska utvecklingen med smarta nät, smartare och mer effektiva apparater eller maskiner i industrin, bilar som kan kommunicera bättre med varandra – det ger helt nya möjligheter till effektivisering.
Ibrahim Baylan beskriver förhandlingarna om effektiviseringsmålet som en bra och konstruktiv dialog.
– Inte så att alla har varit överens från början, men det har varit ett givande och tagande. Den kompromiss vi har nått är en bra kompromiss, säger han.
När energiöverenskommelsen presenterades den 10 juni var Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna – som står utanför uppgörelsen – kritiska. Ibrahim Baylan låter hälsa att de fortfarande är hjärtligt välkomna att ansluta sig till uppgörelsen.
– När man försöker få till den här typen av överenskommelser måste man ge och ta, då kan man inte ställa sig utanför och bara skälla, säger han.
Fakta: Energiöverenskommelsen
I juni träffade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna en överenskommelse om energipolitiken, där bland annat följande ingick:
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Målet är att Sverige ska ha hundra procent förnybar elproduktion år 2040. Det innebär dock inte ett stoppdatum för kärnkraft.
Inom ramen för maximalt tio kärnkraftsreaktorer ska nybyggnation tillåtas på befintliga platser.
Den så kallade effektskatten avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017, vilket ska betalas genom högre skatt på hushållen.
Nationalälvarna och övriga i lagen angivna älvsträckor ska fortsatt skyddas från vattenkraftsutbyggnad.
Fastighetskatten på vattenkraft ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod till samma nivå som de flesta övriga elproduktionsanläggningar.
Anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas.
Elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18 terawattimmar (TWh) nya elcertifikat till 2030.
Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin bör införas.
Överföringskapaciteten för el inom Sverige och mellan Sverige och grannländerna ska öka.
Källa: Energiöverenskommelsen mellan S, M, MP, C och KD