Sommaren 1988 avrättades tusentals politiska fångar i Iran på order av den dåvarande religiösa ledaren Ayatolla Khomeini.
Den första någonsin att ställas inför är var Hamid Noury, som greps i Sverige 2019. Flera före detta fångar har pekat ut honom som delaktig i avrättningarna.
Domen mot Hamid Noury fastställs
Förra sommaren dömdes Hamid Noury till livstids fängelse för mord och folkrättsbrott. I dag fastställde Svea hovrätt domen.
– Vi har gjort bedömningen att åklagarens bevisning i avgörande delar är robust och övertygande och att tingsrätten i huvudsak har gjort en riktig bedömning när de funnit åtalet styrkt, säger hovrättsrådet Robert Green, referent i målet, i ett pressmeddelande från Svea hovrätt.
”Det här är historiskt”
Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty, kommenterar domen så här:
– Det här betyder otroligt mycket för anhöriga till personer som dödades under den här fängelsemassakern. Det här är historiskt.
Hon fortsätter:
– Det här är helt unikt för det här är den enda person som har ställts till ansvar för tusentals människor som utsattes för tvångsmässiga försvinnanden och som avrättades utomrättsligt.
Hade inte dömts i Iran
Hade Hamid Noury inte gripits i Sverige så hade han förmodligen inte dömts, enligt Maja Åberg.
– Ett stort problem med Iran är att ingen ställs till ansvar för den här typen av kränkningar mot mänskliga rättigheter. Det enda sättet att göra det är att det sker internationellt med hjälp av universell jurisdiktion.
Billström: ”Får se vad som händer”
SVT har sökt Utrikesdepartementet och utrikesminister Tobias Billström för kommentar.
Till Sveriges Radio Ekot säger Billström:
– Domen är avkunnad och vi får se vad som händer, den ska dessutom vinna laga kraft.
Han vill inte kommentera den senaste tidens spekulationer om Iran vill använda de två fängslade svenskarna Johan Floderus och läkaren Ahmadreza Djalali för att få hem Hamid Noury till Iran.
– Förhållandet mellan oss och Iran har komplicerats de senaste åren, framför allt när det gäller linjen som Iran har när det gäller att hjälpa Ryssland, säger Billström.
MASSAVRÄTTNINGARNA I IRAN OCH SVERIGES RÄTTSLIGA ROLL
Den väpnade konflikten mellan Iran och Irak på 80-talet var på väg mot sitt slut när Irans tidigare högste andlige ledare och grundare av islamiska republiken, Ayatollah Khomeini, kom med en fatwa om att avrätta politiskt oppositionella fångar i iranska fängelser.
Under sommaren 1988 dödades tusentals personer i flera fängelser runt om i landet. Enligt människorättsorganisationer ställdes de inför domstolsliknande kommittéer där deras öde avgjordes på några minuter.
Åren gick och ingen ställdes inför rätta för massavrättningarna.
Över 30 år senare – i november 2019 – anlände en iransk man till Arlanda flygplats i Sverige där han senare greps. Mannen misstänks ha haft en central roll i avrättningarna i ett fängelse i Karaj i Iran.
I juli 2021 åtalades den nu 61-årige mannen för grovt folkrättsbrott och mord. Mannen nekar dock till samtliga brott.
Sverige är det första landet som prövar de folkrättsbrott som begicks i Iran 1988 rättsligt.
”Folkrättsbrott har bedömts vara så allvarligt att oavsett var de begås eller av vem så ska nationella domstolar kunna pröva sådana misstankar. På grund av att Sverige har universell jurisdiktion för folkrättsbrott, har vi både en möjlighet men också en viss skyldighet, att lagföra dessa brott”, har kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson tidigare sagt, enligt ett pressmeddelande.
Torsdag 14 juli 2022 meddelas dom mot 61-åringen. Han döms av tingsrätten till livstids fängelse för folkrättsbrott och mord.
Källa: Åklagarmyndigheten, Polisen, Amnesty International.
