Förslaget som skapat debatt handlar om hur utgivare ska hållas ansvariga för publiceringar på internet. Om en publicering är äldre än ett år ska den ansvarige utgivaren ha två veckor på sig att ta bort den efter att Justitiekanslern uppmärksammat om att den kan bryta mot grundlagen.
Om utgivaren tar bort publiceringen, kan den inte åtalas för till exempel hets mot folkgrupp eller andra yttrandefrihetsbrott.
– Jag tycker att den här reformen är helt tokig. Den öppnar upp för att illasinnade personer ska kunna publicera brottsliga yttranden ostraffat, säger Mårten Schultz från institutet för juridik och internet.
Nazister kan utnyttja systemet
Hittills har en ansvarig utgivare för en webbsida med utgivarbevis kunnat åtalas för allt som någonsin publicerats på sidan. Men Mårten Schultz tror att ändringen kommer göra så att de som medvetet vill hetsa mot personer och grupper kommer undan.
– Man kan ju manipulera räkneverk och få publiceringar att se ut som de är över ett år gamla. Då kan ju nazistiska sajter sätta i system att begå hets mot folkgrupp, och sen ta bort den efter tretton dagar. Titta bara på alla drev på sociala medier på senare år, man kan göra massiv skada på två veckor.
”Inte så enkelt”
Nils Funcke är journalist och expert på tryck- och yttrandefrihetsfrågor.
Han säger att det inte riktigt är så enkelt att nazister kommer kunna publicera vad som helst. Eftersom lagändringen bara gäller material som är äldre än ett år kan allt nyproducerat material fortfarande fällas för grundlagsbrott.
Han tycker dock att ett nytt förslag inte borde ha tidsfristen på två veckor. Hellre borde lagen utformas efter den preskriptionstid på ett år som gäller på tryckta medier.
– Har samhället inte reagerat på vad som har skrivit inom ett år, så tycker jag att det är motiverat att man inte kan inleda en rättsprocess mot den ansvarige utgivaren.
Här är några av de nya grundlagarna:
- Ansvaret för utgivare för webbsidor med utgivarbevis ändras Om en publicering är äldre än ett år har ansvarige utgivare två veckor på sig att plocka bort den efter att Justitiekanslern påtalat att den kan bryta mot yttrandefrihetsgrundlagen. Gör den det kan utgivaren inte åtalas. Enligt lagförslaget är ändringen bland annat till för att utgivare inte ska kunna hållas ansvariga för publiceringar gjorda innan de tillträdde.
- Förbud för söktjänster som innehåller känsliga uppgifter. Det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller saker som kan hota privatpersoners integritet. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, sexuell läggning, hälsa eller genetiska uppgifter.
- Formuleringen ”fruktan” byts mot ”rädsla” när det gäller olaga hot. Enligt lagförslaget försöker man med den här ändringen komma åt fler hot om brott än man gjort tidigare. Man tror att det till exempel skulle bli möjligt att döma fler förtäckta hot.