– Vi jobbar väldigt nära eleverna, så om något händer är det vi som får ta emot slag och sparkar, säger Malin Sanz, lärare på Myrängsskolans grundsärskola i Täby. Hon berättar om ett exempel när en elev i frustration bet en lärare i armen.

Att särskolan toppar statistiken tror Sanz har flera orsaker.

– En del som går i särskolan är utåtagerande och en del saknar tal. Det kan därför bli en frustration att inte kunna säga om det exempelvis hänt något eller om man känner sig orolig, och då kan det bli att de istället biter, sparkar eller delar ut slag, säger Malin Sanz.

Skolorna är dessutom förpliktade att rapportera varje incident som sker, och eftersom incidenter sker ofta, tycker inte Malin Sanz att det är konstigt att särskolorna toppar statistiken.

Måste stärka förutsättningarna

Enligt Arbetsmiljöverket är det i första hand huvudmännen som behöver höja den allmänna kompetensen kring arbetsmiljö och utveckla det förebyggande arbetet för att inte hamna i situationer av hot och våld.

– Man måste undanröja de risker som finns, så personalen inte hamnar i sjukskrivningar, säger Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Hur kommer det sig att personal inom särskolan har så många fler arbetsolyckor än exempelvis polis?

– Det är två olika yrken och två olika utbildningar. Polisen är rustad för att hantera situationer av hot och våld och vet hur man ska agera. En grundsärskolelärare har kanske inte de förutsättningarna.

Hot förekommer sällan

Malin Sanz tycker inte att hot är ett särskilt stort problem. Det är snarare våld som förekommer mer frekvent. Men våldet är sällan riktat, utan är oftast ett uttryck för just frustration.

– Det gäller att ha en planerad verksamhet, så att eleverna vet vad som ska hända. Då är det ingen fara.