Javascript är avstängt
Nya fregatter blir svenskt maktmedel mot Ryssland
Miljardköpet av nya fregatter gör att Sverige flyttar fram positionerna i maktspelet med Ryssland till havs.
Affären kan komma att kosta tiotals miljarder kronor. Samtidigt väntas fartygen bli prioriterade mål för en angripare.
– När man skickar ut en sådan förmåga sänder det en tydlig signal: vi kommer att försvara vårt territorium, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
I vår ska Sverige fatta beslut om att köpa fyra fregatter – stora örlogsfartyg som kan användas för skydd av sjötransporter, farleder och städer.
Försvarsmakten har redan lämnat in sitt förslag och nu är det upp till regeringen att ta ett beslut om det blir företag från Frankrike, Spanien eller Storbritannien som ska vinna upphandlingen.
– De kan lösa en uppgift som dagens svenska marin inte har förutsättningar att lösa. De är tillräckligt stora för att bära den mängd luftvärnsrobotar som krävs för att skydda strategiska sjötransporter, och det är en ny uppgift som kom med Natomedlemskapet, säger Linus Fast, forskare på FOI.
Skifte för marinen
Flera experter som SVT pratat med pekar på att inköpet blir ett skifte för marinen – och att fregatterna blir ett kraftfullt politiskt verktyg för regeringen.
– Det här är en viktig strategisk resurs i gränslandet mellan krig och fred, säger försvarsminister Pål Jonson.
I praktiken handlar det om att fartygen kan användas som en diplomatisk markering, man kan till exempel visa solidaritet eller skapa goodwill genom att ingå i operationer också i världshaven.
Frankrike är den enda anbudsgivaren som redan har färdigställt sitt förslag – och de franska företrädarna pekar på att fartygen är väl lämpade för att markera avskräckning.
– De här fartygen är politiska verktyg, när du seglar in i ett område så går de inte obemärkt förbi, säger Guillaume Weisrock, försäljningschef på bolaget som tillverkar de franska fregatterna.
Prioriterad måltavla
Vad fregatterna kommer att kosta svenska staten är ännu inte offentligt, men enligt uppgifter till SVT kan det handla om minst tio miljarder per fartyg och en totalkostnad i spannet 40 till 60 miljarder kronor.
Samtidigt finns det en risk för att de blir prioriterade mål för en angripare och där finns hotbilder från både inkommande robotar, men också drönarsystem över och under vattnet.
Linus Fast tror att mängden hot kommer att vara högre på ett litet hav som Östersjön jämfört med Atlanten.
– De kommer att vara högvärdiga mål för en motståndare och prioriterade att försöka slå ut. Det gör att man hela tiden måste utgå från att man kan bli utsatt för bekämpning.
Tror du man är beredda på det?
– Ja det tror jag.
Relaterat
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.