Vårbudgeten presenteras i mitten av april och blir den första ändringsbudget som en ny regering lägger fram. Där kan en ny regering korrigera de politiska beslut som fattades i och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budget röstades igenom av riksdagen i höstas.
Men den nya maktkonstellationen i svensk politik kommer inte att riva upp M/KD-beslutet att avskaffa avdragsrätten för fackföreningsavgiften. Något sådant förslag finns inte i vårbudgeten.
Däremot är de fyra partierna överens om att flygskatten ska bli kvar, en skatt som riksdagen i höstas alltså fattade beslut om att avskaffa. Men den nya regeringen kommer att riva upp detta beslut och flygskatten blir alltså kvar.
Klimatet i fokus
Klimatpolitiken är ett av de prioriterade områdena i den vårändringsbudget som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens.
Partierna har träffat en principöverenskommelse om den kommande vårbudgeten i samband med den stora regeringsuppgörelsen mellan partierna.
I vårbudgeten läggs cirka två miljarder kronor på klimatpolitiken, bland annat för att bygga ut laddstolpar för elbilar. I övrigt sänks arbetsgivaravgifterna och för unga under 18 år slopas arbetsgivaravgifterna helt. Dessutom innehåller budgeten pengar till bönderna och en satsning på att anställa lärarassistenter inom skolan. Här finns alltså satsningar som ska tilltala såväl Miljöpartiet och Centerpartiet som Liberalerna.
Den här vårbudgeten förutsätter förstås att Stefan Löfven väljs till statsminister nu på onsdag och det är inte klart ännu.
Vänsterpartiet ser ut att avgöra
Nu har både Centerpartiet och Liberalerna sagt ja till uppgörelsen.
Men inte heller det är avgörande. Som läget ser ut blir det snarare Vänsterpartiet som slutligen avgör om Stefan Löfven blir statsminister.
Partiledaren Jonas Sjöstedt har ännu inte kommenterat regeringsuppgörelsen, men den lär på de flesta plan vara en produkt han har all anledning att vara missnöjd med. Det politiska innehåller är ett helt annat än den politik Vänsterpartiet vill bedriva. Det handlar bland annat om sänkta skatter, ändrade turordningsregler och inga begränsningar av vinstuttag inom vård, skola och omsorg.
Dessutom innehåller regeringsuppgörelsen tydliga skrivningar om att Vänsterpartiet inte ska ges något som helst inflytande över en ny regerings politik. Sannolikt ett svårsmält budskap för Jonas Sjöstedt.
Riskabelt för V att rösta nej
Å andra sidan innebär det stora risker för Vänsterpartiet att rösta nej till Löfven. I så fall blir troligen M-ledaren Ulf Kristersson statsminister med indirekt stöd av Sverigedemokraterna, vilket förmodligen skulle vara ännu värre för Jonas Sjöstedt. Ett nej till Stefan Löfven kan också leda till att ett extra val utlöses i nästa statsministeromröstning och då riskerar Vänsterpartiet att pekas ut som den skyldige.
Väljartaktiskt kan det paradoxalt nog bli en tillgång för Jonas Sjöstedt att bli överkörd i regeringsfrågan. En mittenregering där Socialdemokraterna dras åt höger kan leda till att missnöjda S-väljare på vänsterkanten i stället söker sig till Vänsterpartiet.
Vänsterpartiets agerande är alltså inte alldeles enkelt att förutse, men genom att lägga ner rösterna i onsdagens omröstning kan de både släppa fram Stefan Löfven som statsminister och samtidigt vara hårt kritiska mot det politiska innehållet i den aktuella regeringsuppgörelsen.