Regeringens tanke med snabbspåren är att nyanlända med utbildning eller erfarenhet inom bristyrken snabbt ska komma i kontakt med arbetsplatser och komma i arbete. Snabbspåren kan bland annat innehålla svenskutbildning, praktik och validering.

Sedan årsskiftet har 1.735 personer påbörjat en aktivitet inom snabbspåren, visar siffror från Arbetsförmedlingen. Flest personer går snabbspår för vårdyrken och lärare.

Ministern: ”Över förväntan”

En tredjedel av de som deltar i snabbspår går en arbetsmarknadsutbildning, ungefär lika många gör praktik.

– Det handlar om vilken kompetens de som kommer till Sverige har och vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden, men hittills har det gått över förväntan, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

– Jag tycker det har kommit igång bra. Det här är ju välutbildade personer. Det är läkare, lärare, målare, kockar, människor som kan sitt yrke och som vi behöver på den svenska arbetsmarknaden.

Men när får de riktiga jobb?

– När de är klara med sina snabbspår. Det här är ju efterfrågade yrken där vi har brist, så arbetsgivarna är ju angelägna om att det ska gå snabbt att få rätt kompetens så att man kan anställa.

Fler spår på väg

I dag finns tio snabbspår för sammanlagt ett 20-tal yrken. Under fredagen väntas regeringen presentera två nya snabbspår, för samhällsvetare och socionomer. Enligt arbetsmarknadsministern råder en stor brist på bland annat socionomer.

– Jag kommer i dag att presentera snabbspår också för samhällsvetare och socionomer.

Varför just de två?

– Vi jobbar fram snabbspår efter snabbspår, allteftersom parterna blir överens om hur det ska gå till.

Hur många snabbspår blir det i slutändan?

– Jag tror det kommer bli rätt många, eftersom vi ser att yrke efter yrke uppvisar svårigheter att få tag på rätt personer med rätt kompetens. Så om den starka utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter, där vi har brist inom allt fler yrken, då blir det också fler snabbspår.