Sverige befinner sig geografiskt i ett känsligt område, och mot bakgrund av en försämrad säkerhetssituation måste försvaret utvecklas, säger ÖB Micael Bydén i sitt tal.

Han säger att 2015 års försvarsbeslut inledde resan mot ett starkare svenskt försvar, och att Försvarsmakten påtagligt har höjt sin förmåga under de gångna fyra åren. Ett år återstår av det rådande försvarsbeslutet och inför det nästkommande försvarsbeslutet har Försvarsmakten tagit fram ett antal råd.

– Vår samlade bedömning är att de åtgärder som föreslås kommer att innebära ett betydande steg mot ett starkare försvar, säger ÖB.

– Den militära förmågan ökar till 2025, samtliga stridskrafter stärks inom befintliga förband, och nya förband påbörjas.

Osäkert och instabilt läge

Som del i detta måste ”obalanser” minska, med satsningar på ledningsförmåga, logistikresurser och säkerhetsfunktioner inklusive cyberförsvar. En utmaning är att attrahera och rekrytera personal och inte minst kvinnor, säger Bydén.

Det generella säkerhetsläget präglas av instabilitet och oförutsägbarhet, enligt ÖB.

– Vi lever i en tid där omvärldsutvecklingen ställer krav på både omedelbar skärpa och långsiktig uthållighet, säger han.

”Vi ska greja det här”

Som exempel ger han bland annat de senaste veckornas utveckling i Mellanöstern, offensivt agerande från Ryssland, Kinas växande inflytande, skiften i USA:s säkerhetspolitiska prioriteringar, brexit och effekter av klimatpåverkan på konflikter.

– Den regelbaserade världsordningen står under stark press, och flera traditionella samarbetsmönster försvagas eller utmanas.

För att tackla de förändringarna måste försvaret anpassa sig och uppdatera sin kapacitet, säger ÖB.

– Vi ska greja det här. Vi är helt införstådda med att det är nu det ankommer på oss.