Lärarnas Riksförbund (LR) har låtit SCB granska alla niondeklassares slutbetyg över en längre tidsperiod: 1990 till 2008. Sifferbetygen byttes ut mot bokstavsbetyg 1998, men de olika betygssystemen har räknats om så att de blivit jämförbara. Granskningen visar att elevernas familjebakgrund fått ökad betydelse för studieresultaten sedan 1990. Med andra ord: klyftorna i skolan har ökat.

LR har bland annat låtit SCB granska betygsutvecklingen ur ett inkomstperspektiv. Resultat: Sedan 1990 har barn till höginkomsttagare höjt sitt betygssnitt betydligt mer än låginkomsttagarnas barn.

LR:s rapport, Rika barn lära bäst?, bekräftar också vad Skolverket visat, nämligen att högutbildades barn klarar sig bättre i skolan än lågutbildades barn. Sedan 1990 har denna skillnad ökat.

Oroande

En djupt oroande utveckling, enligt LR:s ordförande Metta Fjelkner:

-Alla elever ska ju ha rätt till en likvärdig skola, men rapporten visar på en växande klyfta. Vad innebär detta för det samhälle vi bygger upp?

Lång utbildning och hög lön hör ofta ihop, men inte alltid, påpekar hon. Hon ställer sig själv frågan varför föräldrarnas inkomst inte bara har betydelse för barnens betyg, utan dessutom får en allt mer ökande betydelse.

-Kanske är det så att de som har det sämre ställt varken har tid eller möjlighet att hjälpa sina barn på samma sätt som de med hög utbildning och/eller hög inkomst, säger Metta Fjelkner.

Missgynnas

Hon tar bestämt avstånd från dem som hävdar att rätten att välja skola gynnar alla elever.

-Resultaten visar att det inte är alla som har möjlighet att vara de aktiva, väljande föräldrarna. Annat står i vägen, kanske har man fullt upp med den egna situationen, kanske talar man inte svenska och är inte klar över hur den svenska skolan fungerar. Föräldrar har också en rättighet att kräva extra stöd till sina barn. Men vet alla föräldrar om det?

Under Almedalsveckan, där rapporten presenteras, kommer hon att upprepa LR:s krav att utvärdera kommunaliseringen av skolan. LR vill se en ökad statlig styrning, för att utjämna skillnaderna mellan olika kommuner och olika skolor.

-Det finns ju 290 olika skolsystem, som styrs av politiker med olika färg, intresse och kunskaper. Kanske styr plånboken mer än den borde. Ska valfrihetssystemet vara kvar måste alla familjer ges samma möjlighet att välja, säger Metta Fjelkner.

TT