Svenskarnas ekonomiska standard har stadigt ökat – men förbättringen är ojämnt fördelad. Enligt siffror från Statistiska centralbyrån som SVT sammanställt har den ekonomiska ojämlikheten ökat i 275 av landets 290 kommuner sedan 2011. Sverige hör till de EU-länder där inkomstskillnaderna ökat mest på senare år (även om skillnaden internationellt sett fortfarande är låg).
Siffror från SCB visar att 2017 hade 7 procent av svenskarna hög ekonomisk standard medan 14,9 procent hade låg standard, enligt SCB:s definition. Låg standard innebär en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Hög standard innebär en disponibel inkomst mer än dubbelt så hög som medianinkomsten.
Om vi tittar på den 1 procent av svenskarna som har högst disponibel inkomst (inkomster minus skatt) så har skillnaden till medelsvensson ökat i nästan alla kommuner. Västerås är ett typiskt exempel där den mest högavlönade procenten 2011 hade en disponibel inkomst som var 5,6 större än medelvästeråsaren. 2017 hade den skillnaden ökat till 9,2 gånger
”Att jämlikheten minskar är ett problem”
Vissa näringslivsinriktade debattörer menar att det inte är något problem att den rikaste procenten drar ifrån, huvudsaken är att alla får det bättre. Men knappast någon av Västerås politiker delar den synen.
– Välståndsökningen är inte jämnt fördelad och det är inte riktigt bra, säger Jesper Brandberg, liberalt kommunalråd.
Kommunstyrelsens ordförande Anders Teljebäck (S) håller med:
– Att jämlikheten minskar är ett problem. Det beror framför allt på att kapitalinkomsterna ökat ordentligt för den rikaste procenten.
